Den röda tråden

Är jag tillbaka? Det kan man aldrig veta, men jag ska i alla fall inte ägna ett helt inlägg till att förklara min frånvaro. Vi kan väl säga som så att jag prioriterat annat. Jag har visserligen fortfarande ätit en massa mat. Ingen anledning att oroa sig där. Jag har ibland även lagat mat. Även om bästa mannen dragit ett stort lass där! Jag har dock inte prioriterat att fota och skriva om det jag äter (och ibland lagar).

Men ibland faller andan på och det här är ju nästan lika snabbt att göra som att blogga om. I alla fall om man har ett gäng bullar av något slag i gömmorna.

I våras bakade jag semmelbullar som vanligt. Jag bakade MÅNGA semmelbullar då fettisdagen sammanföll med min fikavecka på jobbet. Däremot överskattade jag deras kapacitet, för nu i april hade jag ett gäng bullar kvar i frysen. Nu fick vi dessutom hem vår del av Ullälva-kalven, som blivit en vårtradition och med detta krävdes en rensning i frysen. Inte ens jag kan äta hur många vetebullar som helst på en gång, så det blev till att göra skorpor av bullarna!

Då bullarna från början hade ganska mycket kardemumma i sig, så blev det naturligt kardemummaskorpor. De stora bullarna skar jag i skivor och de små delade jag på mitten med en gaffel (så de fick en sådär fin skrovlig yta). Ugnen sattes på 80-100 grader och så torkade jag bullarna på galler i 2-3 timmar och lät dem sedan ligga kvar medan ugnen svalnade över natten.

Lätt som en plätt och fantastiskt gott med lite smör, ost och en klick marmelad!

I fredags, under en trevlig middag hos vännerna A och A, uppstod en diskussion om den smörbrist som skapat rubriker ett tag. Vi funderade lite på hur det kom sig att det fortfarande fanns gott om grädde (tror det beror att det är mer lönsamt att göra grädde eller något sådant) när inget smör finns att tillgå. ‘

Då slog det oss! Man kan ju göra eget smör! Det är ju ingen ny idé, och efter en snabb sökning så finns det fler som tipsat om det i diverse bloggar och tidningar de senaste dagarna.

Så förutom att ge er “how to make your own butter” så kan jag även meddela svaren på de frågor vi hade i fredags. Hur lång tid tar det? Inte lång tid alls, 20-30 minuter beroende på hur mycket du vill fota samtidigt. Hur mycket smör får man per liter grädde? Jag fick ca 250 g smör från 6 dl grädde, så sisådär 420 g per liter. Blir det billigare/dyrare att göra eget smör? Jag körde på ekologisk grädde (o räknade på ekologiskt smör) och när jag handlade kostade smöret 83 kr/kg* och grädden 41 kr litern. Så lite dyrare blev det väl.MEN när valet står mellan hemgjort smör och inget alls, så är ju valet enkelt!

*Ja, det fanns faktiskt lite ekologiskt smör i butiken, men nu hade jag ju gett mig tusan på att göra eget!

Hemgjort smör

Grädde
salt

Gör såhär: Häll upp grädden i en stor bunke. Vispa tills grädden blivit till smörklumpar, och släppt ifrån sig vasslen. Jag hällde av en del vassle innan jag vispade vidare, så det inte skvätte så mycket. När smöret samlat sig i en klump så hälls vasslen bort. Häll upp kallt vatten i en annan bunke, och tvätta smörklumpen tills den inte släpper ifrån sig vassle mer. Torka av smöret och blanda i salt efter eget tycke. En halv tesked kan vara bra att börja med till 5 dl grädde.

Då det var nästan 25 år sedan jag gjorde smör sist så var det kanske bra med en omgång smörbrist för att få upp ögonen för det igen! Det är ju riktigt kul!

Andra delen av semestern delades upp rättvist mellan sommarstugan och segelbåten. Tre turer med båten blev det, med två olika gäng (o en liten sväng själva också). Alla lika trevliga, alla speciella på olika vis. Eftersom det här är en matblogg framför allt så måste jag ju speciellt framhäva den sista turen. Vi hade kanske det sämsta vädret (även om spinackerseglingen genom stendörren kommer bli legendarisk och åskovädren var riktigt häftiga), men helt klart den godaste maten. För det tar jag däremot ingen som helst ära, utan ger det utan omsvep till Sandy, som flitigt kommenterar här i bloggen. Jag borde nog bjuda in henne och (gäst)blogga, för hon är en stor inspirationskälla.

För att jag inte ska tappa ert intresse så kommer här helt enkelt (segel) sommarens godaste middag!

Bulgurotti med ungersk korv och kantareller

- med grillade grönsaker och halloumi

3-4 dl grov bulgur
1 buljongtärning
några torkade trattkantareller (valfritt)
pizzakrydda (el frysta franska örter om det finns att tillgå)
1 riktigt stark korv, gärna ungersk djävelskorv
2 färska gula lökar
kantareller (efter tillgång och samvete)
vatten (enl paketet + lite till)
olivolja
salt, svart peppar

1 paket halloumi
1 aubergine gärna ekologisk tigeraubergine
1 paprika

Gör såhär: Förbered bulgurn hemma i en påse genom att tillsätta buljongtärning, pizzakrydda och trattkantareller. När det är dags för middag skivas korven och delas i halvmånar. Hacka löken och förväll kantarellerna om de är färska. Svetta korven så den börjar släppa ifrån sig delar av fettet. Tillsätt lök och kantareller och låt stekas i korvfettet. Tillsätt vatten och låt puttra på svag värme så det blir riktigt klibbigt, tänk risotto. Under tiden grillas grönsaker och halloumi penslat med olivolja och lite havssalt.

Servera i solnedgången, till exempel med en tomatsallad.

Goda traditioner ska börjas i tid. Därför tyckte jag och mannen att vår första bröllopsdag skulle firas ordentligt. Då jag var borta mestadelen av dagen, och då den första bröllopsdagen (nästan) alltid infinner sig på en söndag så satsade vi på en riktigt god, lyxig och (för oss) lite mer avancerad trerätters hemmamiddag.

Då vi inte var lika bra på att detaljplanera middagen, som vi var på att prata om firandet så tog vi de flesta receptidéer från nätet. Vilket i och för sig är bra för mig nu, då jag kan fortsätta vara lite semesterloj och mest lägga upp bilder med tillhörande länkar!

Att förrätten skulle bestå av pilgrimsmusslor var bestämt sedan länge, men vad skulle vi göra med dem? Ett nytt grepp blev detta recept, med två såser och stekta äppelskivor. Vi struntade helt enkelt i jätträkan och tog två musslor var istället. Speciellt tomat- och pepparrotssåsen blev en favorit och kommer säkert dyka upp igen till andra skaldjur.

Då vi fortfarande hade en del fina bitar av Ullälva kalven i frysen så blev det ett enkelt val med entrecote till huvudrätt. Till det så blev det relativt enkla (hmm) tillbehör med klyftpotatis, rödvinssås och hemlagad bearnaise. Det blev tredje gången gillt för mig vad anbelangar bearnaisen. För första gången blev den riktigt bra i både smak och konsistens. För er som fortfarande känner er osäkra, testa tipsen på denna sida. Med lite övning kan vem som helst lyckas!

När vi kommit till val av efterrätt var klockan redan efter fem. Vi hade fortfarande inte handlat och alla funderingar på efterrätter som pannacotta (min favorit) eller chokladmousse (mannens) fick läggas på hyllan. Istället googlade jag glatt på snabb efterrätt och fick upp Marinerade jordgubbar med mandelmascarpone. Nu förenklade jag det hela ytterligare och gjorde ungefär såhär:
Dela 250 g jordgubbar i halvor. Strö över 1 msk råsocker, droppa över 2 tsk balsamvinäger och 2 tsk jordgubbsvinäger. Rör om och låt stå tills det är dags för servering. Vispa ihop 1/2 paket mascarpone med en skvätt amaretto efter smak. Ju mer amaretto desto rinnigare dock. Vid servering varvas jordgubbar och mascarponekräm i ett cocktailglas.

När jag hämtat mig efter firandet så återkommer jag med lite mer ordentliga recept. Det ska inte dröja allt för länge!

När man är ute och vandrar så finns det några kriterier som är viktiga när man planerar mat. För det första ska det vara lätt att bära. Det säger ju sig självt när man får bära maten på ryggen hela vägen. Sedan så ska det gärna vara snabblagat också. Dels så blir man ofta väldigt hungrig väldigt fort. Dels så tar det ändå lite mer tid än vanligt att laga mat på stormkök (även om gasbrännarna har underlättat det hela MYCKET). Sist men inte minst så är det bra att hålla sig till få ingredienser, eller åtminstone komponenter. Man får gärna plocka ihop kryddor och annat hemma för att förenkla matlagningen. Återigen för att det ska gå lite snabbare och vara mindre att rota fram i packningen.

Den här rätten prickar i alla fall in två av dessa tre kriterier; få komponenter och snabblagat. Att det sedan kanske inte faller de mest hängivna gramjägarna i smaken bryr jag mig inte så mycket om, det smakar ju fantastiskt gott! Så gott att jag kan tänka mig att äta detsamma här hemma någon dag.

Gnocchi med pesto och salami

Det här är ju så enkelt att det inte går att kalla recept. Tag ett paket potatisgnocchi (finns i hyllan vid pastan). Koka upp vatten med lite salt i. Häll i hälften av paketet och koka 2-3 minuter, tills gnocchin börjar flyta upp. Häll då av vattnet i en annan kastrull. Koka upp det igen och ha i resten av paketet. Upprepa som innan, men nu kan du hälla av vattnet i naturen. Tillsätt en rejäl klick pesto i varje kastrull och rör om. Skiva ner riktigt med god italiensk salami (även här finns det sorter som inte ska vara kylda). Salta och peppra som så önskas och njut tillsammans med en vidunderlig utsikt (och en skvätt vin om sådant finns kvar). Annars duger det finfint med källvatten.

Så. Nu är det väl dags att jag fortsätter med min lilla serie mat på tur. Frukosten var ju bara ett litet smakprov och nu är det dags att ta fram det tunga artilleriet. Jag hade tänkt börja med en riktigt lyxig måltid. Vi hade ju vänner med under första dygnet och de var ansvariga för middagen första dagen. Då de bara skulle vandra två dagar/en natt så lovade de att de kunde bära lite extra mat.

De pratades om murrika och allt mumsigt som kunde lagas på den. Jag såg verkligen fram emot den måltiden. Sen gavs den idén upp och A pratade lyriskt om en egentorkad köttfärssås*. Det lät inte heller helt fel, och jag hejade glatt på. Men sedan dök det upp en bild på torkad sojafärs på facebook och jag började ana oråd. Från den från början utlovade mumsiga murrika-middagen blev det helt enkelt köttfärssås på sojafärs. Men med ett glas vin och chokladmousse till efterrätt var det ingen som klagade. Dessutom upptäckte vi hur smidigt det är med sojafärs (finns även som strimlor) när man är på tur. Fler rätter i denna tappning kommer nästa gång, jag lovar!

Sojafärssås på vandringsvis

till 4 hungriga vandrare
1 påse torkad sojafärs
olivolja
1 påse bolognesemix
vatten
1 skvätt rödvin (kan uteslutas)
500 g spagetti

Gör såhär: Koka upp vatten och tillsätt sojafärsen. Låt svälla några minuter. Fräs färsen i lite olivolja. Tillsätt bolognesemixen och vatten. Kanske oxå lite rödvin och extra kryddor? Låt koka 5-10 minuer. Koka under tiden spagettin på ett andra stormkök (bra tips!). Servera tillsammans med en kåsa rödvin och njut av en avklarad vandring.

*För er som fortfarande funderar på att göra den där hemtorkade köttfärsen så finns receptet här.

För ungefär ett år sedan så var jag ute och vandrade i Jämtlandsfjällen med snyggo (numera min man), min kusin och hennes man. Då de båda har ett förflutet inom det militära så har de en aldrig sinande källa av frystorkad mat. Det är ju enkelt, lätt och hyfsat OK om man får det gratis. Att betala 70-90 kronor per portion som vi vanliga dödliga får göra känns dock lite i överkant. Så redan på den turen började jag fundera på vad man kan äta istället, som inte är allt för tungt, snabbt att laga och ändå ger mycket energi. Jag tror även att jag i ett svagt ögonblick lovade att dela med mig av mina tips på vandringsmat.

Nu har vi varit ute och traskat igen. Samma fjäll, samma snyggo. Två vänner en del av tiden och ingen frystorkad mat. Så, då är det ju dags att jag delar med mig, eller hur? Nu är ju detta vår första egna tur och maten kommer säkert förfinas under årens lopp (om mannen går med på fler vandringar) men det är ett steg på vägen.

Och vi börjar lite logiskt med frukost. Frukostblandningar/grötblandningar finns det ju en del att köpa såklart, men det blir betydligt billigare att göra själv. Dessutom så kan man ju då anpassa innehållet (och sötman) efter eget tycke och smak. Vi lyxade till det och hade en påse blandade nötter och torkad frukt på sidan av. Lite godare och mycket bättre om man har en nötallergiker med sig.

Grötmix

10 rejäla portioner (för hungriga vandrare)

500 g fiberhavregryn (ca 12 dl)
40 g torkade gojibär (el torkade blåbär)
40 g kokosflingor
40 g pumpakärnor
80 g solroskärnor
40 g krossade linfrön
3 dl torrmjölk
1 tsk salt (ca)
2-3 msk socker (kan uteslutas)

Gör såhär: Hemma i civilisationen blandas alla ingredienser utom salt och socker. Börja med att salta och sockra försiktigt. Koka en liten klick gröt i micron och smaka av. Tillsätt ev lite mer salt/socker om så önskas och provkoka igen. Det är ju lättare att rätta till saker medan man fortfarande är hemma. Dela sedan upp blandningen i fem 2-portioners påsar (om du inte ska ut o traska själv då).

Ute på fjället så blandar man en påse grötmix (ca 3 dl) med 6 dl vatten. Koka upp på stormköket och låt puttra under omrörning, ca 5 minuter eller tills gröten tjocknar. Tillsätt en rejäl näve nötter och torkad frukt. Dela upp i kåsor, eller ät tillsammans ur kastrullen. En kåsa oboy/kaffe och en knäckemacka till så står man sig nästan fram till lunch!

De som spanat in mig när jag handlar, nej shoppar, mat kan nog få för sig att jag inte är riktigt riktig. Som den där gången jag blev så glad över att hitta Dorsets mysli så jag var tvungen att fota paketet med mobilen och skicka till min kära bror. Eller då jag ÄNTLIGEN hittade KRAV-märkt fläskkött på ICA och bara var tvungen att berätta för personalen hur glad jag blev. Eller som i söndags då jag på slentrian tittade till fiskdisken för att se om det fanns någon prisnedsatt fisk att fynda. Istället låg där finaste Salmalaxen*! Jag blev sådär glad så jag nästan (men bara nästan) hoppade upp och ner och klappade händerna. Jo, jag kan göra så när jag bli exalterad.

*För er som inte hört talas om Salmalax, läs detta (eller varför inte det här?) och leta sedan reda på en egen bit. Det är värt det, jag lovar.

Så, men denna fantastisk fina lax i min hand så var man ju tvungen att laga något som gjorde den rättvis. Egentligen är den godast rå (läs sushi), men då tiden är knapp på vardagkvällarna så fick det bli Hemmafruns “som sushi fast på en kvart” det vill säga sockerstekt lax med nudlar. Från boken, inte bloggen (vad jag vet) så jag ger er receptet rakt av. Det här är vardagslyx på riktigt hög nivå.

Sockerstekt lax med nudlar

400 g laxfilé
1 msk flingsalt
2 msk socker
0.5 gurka
2 avokado
2 msk sesamfrön
250 g risnudlar
0.5 dl risvinäger
0.5 dl socker
wasabi, gari (inlagd ingefära), japansk soja

Gör såhär: Blanda flingsalt och den mindre mängden socker. Tag bort skinnet från laxen (om det är kvar) och dela i 4 portionsbitar. Gnid in sockerblandningen på båda sidor och låt stå tills det är dax att steka. Dela gurkan och skär fina remsor med potatisskalare. Dela avokadon, gröp ur och skiva fint. Blanda risvinäger med den större mängden socker och rör tills sockret smält. Rosta sesamfrön gyllenbruna i en torr stekpanna. Sätt på nudelvatten och hetta upp en stekpanna med lite olja. Koka nudlarna och stek laxen ungefär lika lång tid (2-3 min). Finfin lax som jag hade blir bäst om den har en mörkrosa kärna tycker jag. Rör ner vinägerblandningen i nudlarna när de runnit av. Strö sesamfrön över laxen. Servera med grönsakerna, wasabi, ingefära och soja. Ät gärna med pinnar, så kan du njuta av maten aningens längre!

Trots några dagar som mer har liknat senhösten än våren, så är väl ändå sommaren på gång? Som alltid när det blir lite varmare så trivs jag bäst med att äta ljummen eller kall mat som går snabbt och lätt att fixa. Den här salladen var alldeles ofantligt lätt att fixa för mig, eftersom det stod på bordet när jag kom hem! Fina mannen som varit i farten igen alltså.

Idén är från Saltåkvarn, och känner jag min man rätt så är det mesta helt enligt receptet, förutom att ruccolan är utbytt mot machésallad. Men det tar jag på mig. Tycker man om nykokta rödbetor, knaperstekt bacon och grönmögelost är detta en given succé. Kombinationen med bladsallad, persilja, solrosskott, rostade solroskärnor samt citron- och olivoljemarinerade gröna linser gjorde denna sallad till en ny favorit. Perfekt till sommarlunchen i stugan mellan sol och bad.

För att slippa “lagamat stressen” varje vardag (men ändå äta gott o hemlagat) ska vi försöka laga lite extra mat på söndagar. Om vi sedan lagar mer än fyra portioner ett par dagar i veckan så tänkte vi slippa undan matlagningen i alla fall två dagar i veckan. Eftersom vi dessutom är två om att laga maten så behöver jag på det här sättet bara laga mat en vardagskväll (fredan räknas inte!) och jag kan fokusera på att göra rolig mat på helgen då jag har mer tid att bli inspirerad.

När det gäller den här “extrarätten” så är det ju bra om den sköter sig mycket själv, och funkar att frysa och micra. Men det ska ju vara gott också, och då är ju paj nära till hands! Det är en perfekt rätt att stoppa i lite av det man hittar i kyl och skafferi samtidigt som det är en bra matlåderätt. Och jag gillar verkligen paj.

Trots detta så har jag alltid haft lite ångest inför att laga paj. Ofta så glider pajdegen ner under förgräddningen och sedan så finns ju alltid risken att äggstanningen inte “stannar”. Eller att grönsakerna vattnar sig och det blir alldeles saggigt. Men inte denna gång alltså, den här gången gick allt superbra och då vore det ju elakt av mig att inte dela med mig av succén! Och med succé så menar jag nog mer tillvägagångssättet än de specifika ingredienserna, så ändra på ni bara.

Paj med ugnsbakade grönsaker

5-6 portioner
Pajedeg
100 g smör
3 dl vetemjöl
1 dl grahamsmjöl
ca 1 dl turkisk yohgurt
1 tsk salt

Smula smöret med mjölet och saltet, tillsätt sedan yoghurten och knåda snabbt till en smidig deg. Tryck ut i en stor pajform. Sätt i kylen ca 30 minuter (medan du ugnsbakar grönsakerna).

Fyllning
1 zucchini
1 liten röd paprika
0.5 knippe sparris
1 ask körsbärstomater (250 g)
0.5 burk (liten) kalamataoliver
1 paket (150 g) fetaost
4 ekologiska ägg (stora)
4 dl mjölk
salt, peppar
olivolja

Sätt ugnen på 200 grader. Lägg alla grönsaker, utom tomaterna, på en plåt. Pensla på lite olivolja och strö på flingsalt. “Baka” grönsakerna ca 20-30 minuter, så de släpper en del vatten och får lite fin färg. Tag sedan ut grönsakerna för att förgrädda pajskalet. Nagga botten och lägg sedan i en rund bit bakplåtspapper i pajskapet, häll på torra ärtor/bönor så de ligger i ett lager (inte för tjockt alltså). Grädda 15-20 minuter så att pajdegen blir lite hård (suger inte upp äggstanningen då mycket då).

Vispa ihop ägg och mjölk och krydda försiktigt med salt och peppar. Fördela grönsaker, oliver och fetaost i pajskalet och häll på äggstanning. Grädda ytterligare 30-40 minuter, tills äggstanningen är fast. Låt gärna stå och svalna något innan servering.