Den röda tråden

Är jag tillbaka? Det kan man aldrig veta, men jag ska i alla fall inte ägna ett helt inlägg till att förklara min frånvaro. Vi kan väl säga som så att jag prioriterat annat. Jag har visserligen fortfarande ätit en massa mat. Ingen anledning att oroa sig där. Jag har ibland även lagat mat. Även om bästa mannen dragit ett stort lass där! Jag har dock inte prioriterat att fota och skriva om det jag äter (och ibland lagar).

Men ibland faller andan på och det här är ju nästan lika snabbt att göra som att blogga om. I alla fall om man har ett gäng bullar av något slag i gömmorna.

I våras bakade jag semmelbullar som vanligt. Jag bakade MÅNGA semmelbullar då fettisdagen sammanföll med min fikavecka på jobbet. Däremot överskattade jag deras kapacitet, för nu i april hade jag ett gäng bullar kvar i frysen. Nu fick vi dessutom hem vår del av Ullälva-kalven, som blivit en vårtradition och med detta krävdes en rensning i frysen. Inte ens jag kan äta hur många vetebullar som helst på en gång, så det blev till att göra skorpor av bullarna!

Då bullarna från början hade ganska mycket kardemumma i sig, så blev det naturligt kardemummaskorpor. De stora bullarna skar jag i skivor och de små delade jag på mitten med en gaffel (så de fick en sådär fin skrovlig yta). Ugnen sattes på 80-100 grader och så torkade jag bullarna på galler i 2-3 timmar och lät dem sedan ligga kvar medan ugnen svalnade över natten.

Lätt som en plätt och fantastiskt gott med lite smör, ost och en klick marmelad!

Helt plötsligt blev det vår. Och inte vilken vår som helst, utan med varmt och soligt väder. Sådär så jag redan skrämt linköpingsborna två gånger med mina vita håriga ben!

Och vad passar inte bättre med glass? Bosse premiären är redan avklarad, något senare än föregående år. Men för att göra våren lite extra bra så har producenterna av min favoritglass, Sänkdalens gård, släppt fler smaker ute i butikerna.

Deras chokladglass har varit en stående favorit här hemma, men vips så står det både jordubbs- blåbärs- och lakritsglass från Sänkdalen i frysdisken! Det slank med både blåbär och lakrits hem sist jag var och handlade. Efter noga genomfört smaktest kom jag fram till att båda var fantastiskt goda, men lakritsglassen blev nog ändå favoriten. Och det bästa är att jag får ha den helt för mig själv!

Inte nog med att de gör fantastiskt god glass som är KRAV-märkt, de kommer ju i så fina burkar också. Passa på att testa om ni har chansen. Alla återförsäljare finns såklart på deras hemsida.

Nu äntligen ska jag dela med mig av födelsedagstårtan från förra helgen. Eller en av tårtorna ska jag säga, för det blev tre olika. Tre olika cheesecakes, varar två som födelsedagsbarnet själv kunde äta (en fryst cheesecake med björnbär och Leilas New York Blueberry Cheesecake) och en som blev min egen favorit.

Hade jag varit en smart matbloggare så hade jag postat det här i god tid till alla hjärtans dag, så att alla kunde bjuda sin älskling på denna idag. Men jag är inte så planerande och strukturerad, så ni får den sent ikväll istället. Om ni som jag har en magsjuk man som inte alls vill äta romantisk middag så kan ni ju göra den till helgen istället. Precis lika uppskattat kan jag lova!

Cheesecake med jordnötter och choklad

Efter ett besök på “The cheesecake factory” i Chicago började jag verkligen uppskatta dessa amerikanska mäktiga kakor. Jag fastnade också väldigt för just en cheesecake med jordnötter och choklad, och har länge jagat ett bra recept. Nu har jag hittat det, skapat av Nigella (såklart?). Jag har i princip översatt det till svenska och den blev gudomligt god. Nästa gång funderar jag ändå på att låta kakan svalna och breda över en ganasch istället för chokladsmeten.

Botten
200 g diegestive kex
50 g salta jordnötter
100 g hackad mörk choklad (eller chokladknappar)
50 g mjukt smör

Mixa digetivekex, choklad och jordnötter i en mixer, blanda ner smöret och kört en kort stund tills det bildar en boll. Tryck ut i botten och en bit upp på kanterna i en form med löstagbar botten (ca 24 cm diameter) och låt stå kallt tills fyllningen är klar.

Fyllning
500 g färskost
3 ägg
3 äggulor
200 g strösocker
125 ml crème fraiche
250 g jordnötssmör

Sätt ugnen på 175 grader. Blanda alla ingredienser till fyllningen med elvispen på lägsta hastighet (det ska bli slätt, men inte övervispat). Häll/skrapa ner smeten i formen och grädda i 50-60 minuter. Kakan ska vara i princip torr på toppen, men fortfarande vara dallrig. Ta ut cheesecaken under tiden toppingen förbereds.

Topping
250 ml crème fraiche
100 g mölkchoklad (tex knappar)
30 g brun farin

Värm crème fraiche, choklad och socker i en kastrull på låg värme och rör tills allt blandat sig. Häll/bred ut krämen på kakan och sätt tillbaka i ugnen i 10-15 minuter. Den kommer inte gräddas/stelna nämnvärt, men det ordnar sig när kakan svalnar sedan. Tag ut kakan och låt svalna helt i formen. Täck sedan över den och förvara i kylskåp över natten. Det går också bra att frysa den och sedan låta den tina i kylen över natt innan det är dags att äta. Jag kan också rapportera att den klarar sig flera dagar i kylen. Dekorera med fler chokladknappar och jordnötter innan servering!

Vintrarna i Hälsingland under uppväxten minns jag som idel vita. Med mycket skidåkning, både på längden och nedförs. Jag fastnade mest för att åka nedförs, men längdturerna hade sin charm med varm choklad, mackor och apelsin. Sedan fick jag för mig att jag inte alls gillade längdåkning. Jag mindes mest gympalektionerna med bakhalt och dåligt glid. Inte heller ingick det någon varm choklad.

Nu över 15 år senare har jag återupptäckt längdskidorna. Nya skidor inhandlades före jul, och jag fastnade direkt. Så mycket att det nu ska det åkas tjejvasan om en månad! Men hur skönt och roligt jag än tycker det är så blir det alltid bättre om turen avslutas med varm choklad. Om man väntar tills man kommer hem från spåret så kan man passa på att skvätta i lite mörk rom också!

Den här gången lyxade jag till det och smälte jag ett par bitar mörk choklad i en mugg het mjölk. En skvätt rom på det, och så några marshmallows så det inte blev allt för vuxet!

Tidigare har jag bloggat om mammas citrusmarmelad, som var en klassiker varje vinter. På den tiden citrusfrukter bara hörde vintern till. De är fortfarande godast (och billigast) på vintern och det är ett bra tillfälle att göra marmelad. Denna gång gjorde jag en egen variant med ingefära och stjärnanis, som nästan blev snäppet bättre än mammas. Då den skulle ges bort i present hade jag lite mer socker än jag brukar, men det kan man ju alltid justera efter smak. Kom bara ihåg att ju mindre socker desto kortare hållbarhetstid, så förvara den gärna i frysen om du drar ner på sockret! Det är också bra att använda ekologisk frukt, eftersom skalen ska med i marmeladen.

En liten klick sparade jag till mig själv och den satt väldigt fint på hembakad baugett framför vinterstudion. Heja helgmornar!

Citrusmarmelad med ingefära och stjärnanis

2 ekologiska apelsiner
1 ekologisk citron
1 msk skalad och riven färsk ingefära
2-3 stjärnanis
200 g socker
3 dl vatten

Gör såhär: Tvätta av frukterna. Skala av det yttersta skalet med t.ex. en potatisskalare och strimla det fint. Tag bort det vita skalet och alla tjocka hinnor på apelsinerna och citronen. Tag bort kärnorna (men spara!) och skär fruktköttet i mindre bitar. Lägg det strimlade skalet och fruktköttet i en stor kastrull. Lägg kärnorna i en bit bomullsväv eller fint tygnät och knyt om med hushållssnöre. Lägg ner dem i kastrullen tillsammans med frukten, lägg i stjärnanis och häll på vattnet. Koka 30.45 minuter, tills skalen har mjuknat. Riv under tiden ingefäran. När skalen är mjuka så tar du ur kärnorna, pressar ner saften av den rivna ingefäran och tillsätter sockret. Koka kraftigt utan lock 15-25 minuter tills marmeladen fått rätt konsistens (lägg en klick på kall tallrik, ställ kallt någon minut, dra en skåra genom marmeladen, om den inte flyter ihop direkt är marmeladen klar). Häll upp på rena varma burkar och låt svalna.

När det gäller semlor är jag av den bestämda uppfattning att man inte äter dem före fastlagssöndagen. Sen får man mumsa dem varje tisdag fram till påsk. Man fuskar inte! Eller, jo, det gör jag nog ibland, men än är det ALLT för tidigt. I år är ju påsken otroligt sen och därmed infaller inte fettisdagen förrän den 8:e mars.

Trots det så söks det hej vilt på semlor och semmelbullar. Så om ni nu inte kan hejda er, kan ni ju i alla fall baka riktigt goda bullar. Som de här. En riktigt god variant på fyllning är den här nedanför med blåbärsgrädde.

När jag tittar tillbaka på bloggen under 2010 så kan jag konstatera att ni besökare blir fler och fler samtidigt som jag bloggar allt mindre. En statistiker hade kanske konstaterat att jag då borde dra ner aktiviteten ännu mer, för att få än fler besökare, men vad bryr vi oss om statistiker (i detta fall vill säga. I mitt jobb måste jag nog lyssna på dem även fortsättningsvis). Framförallt har mina inlägg känts mindre och mindre inspirerande på sista tiden. Efter vårt fina bröllop i somras, med efterföljande Italienresa så har inspirationen, men framför allt tiden, bara försvunnit.

I bloggens barndom var tanken att jag skulle delge er mer än mina eskapader i köket, men det var just det som det var roligast att skriva om. I höst har jag ägnat mig åt allt det där andra (tränat, återupptagit och ökat tiden på hästryggen, stickat en stor och varm tröja) samtidigt som vi knappt var hemma en enda helg. Och nu har jag börjat ge mig ut på längdskidor och ska åka tjejvasan också!

MEN jag ska inte ursäkta mig. Bloggen är framför allt en plats för mig att skriva av mig när jag har inspiration och lust och finns inte det blir det inga bra inlägg. Därför har jag inte heller dåligt samvete, men tror att blogglädjen ska komma tillbaka mycket snart. Jag känner redan nu hur det kliar i fingrarna!

För att det första inlägget 2011 inte bara ska gå i moll ska jag även dela med mig av ett fint sommarminne. Jag och min blivande man levde lata dagar på Öja och laddade upp inför den stora dagen. Våra ansträngningar räckte endast till att samla ihop mat till middagarna i solnedgången. Fler dagar borde helt klart gå ut på att skaffa mat för dagen, för att sedan tillaga och avnjuta den i det bästa av sällskap.

En helt perfekt sommarmiddag i skärgården! Minnena har bleknat något, och jag kan inte minnas vilket gott vitt vin vi drack, men en kvalificerad gissning är att det är ett vin på Grüner Veltiner druva, kanske Leth eller Meinklang.

God fortsättning på er!

Chokladtryfflar är ju fantastiskt gott, och även om jag gärna äter dem året runt så är det främst till jul som det bjuds hemgjorda. Men tryfflar är ju lika mumsigt att äta till champagnen på nyår. Eller varför inte ta med en ask till värden/värdinnan om du har turen att vara bortbjuden på kalas!

Denna tryffelsamling består bland annat av en av förra årets favoriter, jordnötsbollarna, men även härliga tryfflar med apelsin och havssalt (rullade i rostade kokosflingor), chokladtäckta glöggrussin med mandelmassa (där russinen kom från årets glöggsats) samt torkad frukt och nötter doppad i mörk choklad.

Recepten då? Ja, de är enkla men beskrivningar kommer här nedanför!

Tryfflar med apelsin och havssalt

150 g mörk choklad
1.5 dl vispgrädde
Skalet av en halv apelsin, 1 msk saft
1 tsk havssalt
kokos att rulla i

Gör såhär: Hacka chokladen grovt. Koka upp grädden och tillsätt apelsinskal och -saft. Häll över chokladen och rör tills det blir en jämn smet. Tillsätt havssaltet när smeten svalnat något. Ställ sedan kallt och låt stelna. Rulla kulor och rulla sedan i kokos som rostats försiktigt i torr stekpanna. Förvara svalt.

Chokladtäckta glöggrussin med mandelmassa

50 g glöggindränkta russin (har du inga kvar från hemlagad glögg går det säkert bra att lägga dem i blöt i lite kvarlämnad köpeglögg)
100 g mandelmassa
ca 100 g mörk choklad

Gör såhär: Riv mandelmassan grovt och knåda sedan ihop med russinen. Rulla sedan till bollar och låt stelna i frysen. Smält chokladen i vattenbad eller i micron och doppa sedan kulorna. Låt stelna på bakplåtspapper.

Torkad frukt och nötter doppad i mörk choklad

100 g torkad frukt (russin/aprikoser/fikon)
100 g nötter/mandel
ev lite äppeljuice
ca 100 g mörk choklad

Gör såhär: Hacka frukten och nötterna fint. Blanda och knåda ihop till små bollar. Om det är svårt att få dem att hålla ihop kan man tillsätta lite äppeljuice. Doppa sedan i smält mörk choklad. Låt svalna på bakplåtspapper och dekorera med lite kokos.

Det var min fikavecka på jobbet, och av någon anledning så är kollegornas förväntningar på mitt fredagsfika alltid skyhöga. Jag lurade på en julig variant på cheesecake (tips mottages tacksamt) men tiden rann iväg och jag bestämde mig för att bjuda på mina redan färdigbakade saffransgifflar. Men, det kändes lite futtigt och jag drog till med ett biscottibak en torsdagskväll efter stallet. Nog för att biscotti är relativt snabbakat, men klockan hann ändå bli halv tolv innan det var dags för dem att torka på eftervärmen i ugnen.

Jag var inte riktigt nöjd med citrussmaken förra året, så i år drog jag till med rivet apelsinskal och cointreau. Det blev riktigt bra kan jag lova! Kanske lite hårda, men passar då perfekt att doppa i glögg, varm choklad, kaffe eller varför inte grappa?

Saffransbiscotti 2010

30-40 stycken

100 g sötmandel
1 paket (0,5 g) saffran
1-1.5 msk cointreau (apelsinlikör)
250 g vetemjöl (ca 4 dl)
180 g socker (2 dl)
1 knivsudd vaniljpulver
1 apelsin (det rivna skalet, ät sedan upp apelsinen)
1 nypa salt
0.5 tsk bakpulver
2 ägg

Gör såhär:
Häll upp apelsinlikören i en liten skål och häll i saffran. Låt dra ett tag. Skålla och hacka mandeln grovt. Blanda de torra ingredienserna, mandeln och apelsinskalet i en bunke. Tillsätt ägg och saffran/cointreau blandningen och knåda till en deg. Rulla ut degen till två avlånga rullar. Grädda ca 20-25 minuter i 175 grader. Tag ut längderna och skär i sneda remsor. Sänk värmen till 120 grader och låt biscottin torka (ca 20-30 minuter eller över natt på eftervärme).

När jag var liten så bakades det alltid pepparkakor och lussekatter till första advent. De många andra traditionella kakorna kunde vänta, men inte just pepparkakor och lussekatter. Några år har jag köpt pepparkakor till första advent för att sedan baka någon vecka efter. Vilket resulterar i en hög med köpekakor som är kvar i januari. I år hann jag inte heller med att baka till första advent, men struntade i att skaffa något substitut utan drog igång ett rejält bak i helgen istället.

När det gäller lussekatterna så tog jag mitt väl beprövade recept på kanelbullar, dubblade receptet och ersatte kardemumma och vaniljpulver med tre påsar saffran. Saffranen stötte jag med lite socker och lät dra i vodka. För att pigga upp saffransbaket så gjorde jag gifflar på halva degen.

Jag kavlade ut den i två fyrkanter (lite för tjockt kan jag tycka i efterhand) och bredde på smör blandat med vaniljpulver. Sedan sporrade jag ut trekanter och lade på en klick riven mandelmassa och antingen hackad suckat eller några russin i den tjocka änden. Sedan rullande jag ihop dem (se till att skarven hamna under) och innan gräddning blev de penslade med ägg och fick lite pärlsocker på sig. En bra deg, rikligt med saffran och lite mandelmassa på det, det kan ju inte bli fel!

Pepparkaksdegen kan jag ju inte kompromissa med, utan det blev återigen mammas recept. Även i år fick jag lite hybris och gjorde hela receptet. Vi har bakat ett gäng plåtar, ätit lite mer än vad magen gillar och ändå finns det mer än två tredjedelar kvar. Det finns pepparkaksdeg att hämta med andra ord!