Den röda tråden

Goda traditioner ska börjas i tid. Därför tyckte jag och mannen att vår första bröllopsdag skulle firas ordentligt. Då jag var borta mestadelen av dagen, och då den första bröllopsdagen (nästan) alltid infinner sig på en söndag så satsade vi på en riktigt god, lyxig och (för oss) lite mer avancerad trerätters hemmamiddag.

Då vi inte var lika bra på att detaljplanera middagen, som vi var på att prata om firandet så tog vi de flesta receptidéer från nätet. Vilket i och för sig är bra för mig nu, då jag kan fortsätta vara lite semesterloj och mest lägga upp bilder med tillhörande länkar!

Att förrätten skulle bestå av pilgrimsmusslor var bestämt sedan länge, men vad skulle vi göra med dem? Ett nytt grepp blev detta recept, med två såser och stekta äppelskivor. Vi struntade helt enkelt i jätträkan och tog två musslor var istället. Speciellt tomat- och pepparrotssåsen blev en favorit och kommer säkert dyka upp igen till andra skaldjur.

Då vi fortfarande hade en del fina bitar av Ullälva kalven i frysen så blev det ett enkelt val med entrecote till huvudrätt. Till det så blev det relativt enkla (hmm) tillbehör med klyftpotatis, rödvinssås och hemlagad bearnaise. Det blev tredje gången gillt för mig vad anbelangar bearnaisen. För första gången blev den riktigt bra i både smak och konsistens. För er som fortfarande känner er osäkra, testa tipsen på denna sida. Med lite övning kan vem som helst lyckas!

När vi kommit till val av efterrätt var klockan redan efter fem. Vi hade fortfarande inte handlat och alla funderingar på efterrätter som pannacotta (min favorit) eller chokladmousse (mannens) fick läggas på hyllan. Istället googlade jag glatt på snabb efterrätt och fick upp Marinerade jordgubbar med mandelmascarpone. Nu förenklade jag det hela ytterligare och gjorde ungefär såhär:
Dela 250 g jordgubbar i halvor. Strö över 1 msk råsocker, droppa över 2 tsk balsamvinäger och 2 tsk jordgubbsvinäger. Rör om och låt stå tills det är dags för servering. Vispa ihop 1/2 paket mascarpone med en skvätt amaretto efter smak. Ju mer amaretto desto rinnigare dock. Vid servering varvas jordgubbar och mascarponekräm i ett cocktailglas.

När jag hämtat mig efter firandet så återkommer jag med lite mer ordentliga recept. Det ska inte dröja allt för länge!

När jag tittar tillbaka på bloggen under 2010 så kan jag konstatera att ni besökare blir fler och fler samtidigt som jag bloggar allt mindre. En statistiker hade kanske konstaterat att jag då borde dra ner aktiviteten ännu mer, för att få än fler besökare, men vad bryr vi oss om statistiker (i detta fall vill säga. I mitt jobb måste jag nog lyssna på dem även fortsättningsvis). Framförallt har mina inlägg känts mindre och mindre inspirerande på sista tiden. Efter vårt fina bröllop i somras, med efterföljande Italienresa så har inspirationen, men framför allt tiden, bara försvunnit.

I bloggens barndom var tanken att jag skulle delge er mer än mina eskapader i köket, men det var just det som det var roligast att skriva om. I höst har jag ägnat mig åt allt det där andra (tränat, återupptagit och ökat tiden på hästryggen, stickat en stor och varm tröja) samtidigt som vi knappt var hemma en enda helg. Och nu har jag börjat ge mig ut på längdskidor och ska åka tjejvasan också!

MEN jag ska inte ursäkta mig. Bloggen är framför allt en plats för mig att skriva av mig när jag har inspiration och lust och finns inte det blir det inga bra inlägg. Därför har jag inte heller dåligt samvete, men tror att blogglädjen ska komma tillbaka mycket snart. Jag känner redan nu hur det kliar i fingrarna!

För att det första inlägget 2011 inte bara ska gå i moll ska jag även dela med mig av ett fint sommarminne. Jag och min blivande man levde lata dagar på Öja och laddade upp inför den stora dagen. Våra ansträngningar räckte endast till att samla ihop mat till middagarna i solnedgången. Fler dagar borde helt klart gå ut på att skaffa mat för dagen, för att sedan tillaga och avnjuta den i det bästa av sällskap.

En helt perfekt sommarmiddag i skärgården! Minnena har bleknat något, och jag kan inte minnas vilket gott vitt vin vi drack, men en kvalificerad gissning är att det är ett vin på Grüner Veltiner druva, kanske Leth eller Meinklang.

God fortsättning på er!