Den röda tråden

Sambon har varit ute på äventyr hela dagen och jag har, för första gången på mycket länge haft en dag för mig själv här hemma. Fantastiskt skönt att bara vara och göra det jag känner för utan en massa måsten. Det har blivit ett Bodypump pass, en sväng på stan, några avsnitt MadMen, muffinsbak, några fler avsnitt MadMen samt favoritmat till middag.

Då blir det revbensspjäll (färdiggrillade med värmda med lite mer BBQ sås), krispiga klyftor på färskpotatis och en lyxig sallad. Och en öl!

Samtidigt insåg jag att min blogg-torka den senaste tiden inte bara kan skyllas på värmen. Jag har varit allt för upptagen med annat och har inte haft tid att finna inspiration, än mindre göra det till verklighet i köket. Därför tar använder jag nu min nystartade semester till att samla kraft och inspiration inför hösten. Sådär så jag bara längtar efter att dra igång ett massivt surdegsbak eller ett långkok igen!

Förutom det ska jag spendera tid med familj, vänner och finaste sambon runt om i Sverige. Sedan ska jag öva på min nya namnteckning, bli den lyckligaste bruden på jorden och lära mig kalla snyggot för min man. Till sist blir det en fantastisk resa genom Italien då vi ska njuta av kultur, mat, vin och varandra.

Några sporadiska inlägg blir det kanske under augusti, men sedan återkommer jag med full kraft i september. Ses då!

Tidigare i vår efterlyste jag tips på kalla soppor. Sandy som alltid ställer upp med bra tips nämnde så klart Gazpacho. Jag visste med mig att det var en självklar soppa nu i hettan, men var ändå tveksam. Jag har testat Gazpacho några gånger utan att bli vidare värst övertygad. Men nu verkar ju den kalla spanska soppan vara på tapeten lite här och var. Själv har vi lagat - och ätit - Gazpacho två gånger den senaste veckan, och fler lär det bli, för nu är jag fast!

Gazpacho

ca 6 port
5 dl grönsaksbuljong (ekologisk)
4-5 dl krossade tomater
2 paprikor
2-3 tomater
1 lök (gul eller röd)
1/2 gurka
1 dl olivolja
ca 2 tsk sambal oelek
chili-flingor
ca 2 msk citronjuice
salt
peppar

Gräslök
Medelhavsyoghurt

Gör såhär:
Koka upp vatten med buljongtärning. Tärna alla grönsakerna. Blanda buljong, grönsaker, krossade tomater och olivolja i stor skål/kastrull. Mixa med stavmixer och tillsätt lite mer vatten om konsistensen inte passar dig. Smaka av med sambal oelek, chili och citronjuice. Salta och peppra och låt sedan stå och dra från en timme till över natten/dagen beroende vad som passar. Servera med bröd och klipp över gräslök och klicka i lite yoghurt.

I väntan på att briketterna ska bli klara så passar jag på med ett rosé tips. Låt er inte (som vissa av mina vänner) bli avskräckta av den puttinuttiga flaskan med rosa bubblor. Inte heller av det lite bisarra namnet “Leth´s have pink”. Köp hem, kyl ner och njut i kvällssolen, ensamt eller till en bit fisk eller kyckling. Ett mycket lätt och friskt rosévin, som mer liknar vitt vin än hallonsaft. I like!

*nr 94236 på systembolaget

Det händer inte så mycket på bloggen. Det beror såklart på att det inte händer så mycket i köket heller. Sambon verkar fortfarande bli hungrig och ser till att det lagas mat. Själv hade jag kunnat leva på frukt. Och det finns ju så mycket goda frukter och bär nu. Som dessa körsbär. Dom köpta slår såklart inte farfars bigarråer (som jag åt senast när jag var hälften så gammal), men duger som substitut. Och melon. Och jordgubbar, persikor och nektariner. Jag tror det får bli fruktsallad till lunch snart om det fortsätter såhär!

Man kanske skulle orka sig ut och plocka jordgubbar i Tift också, så man har lite jordgubbar till vintern också.

Semesterfirarna är plötsligt överallt. Bland vännerna, bland statusuppdateringarna på FB, till och med bland matbloggarna. Själv har man några veckors jobb kvar och får göra det bästa av situationen. Därmed inleddes en fredagskväll i dekadens á la semester. En kall öl och chips medan middagen tillagades. Det gick mest ut på att pastan kokade till favvo-rätten just nu, den sicilianska pastan som vi snott rätt och slätt från fina Pickipicki. Rosévin till det som sedan även fick ackompanjera efterrätten.

Jag har frossat i jordgubbar o mjölk (med en liten skvätt grädde, så som det ska va) de senaste dagarna/veckorna. Men idag var det dags att ta jordgubbarna ett steg till. En skål grundas med riktigt god vaniljglass (någon gång ska jag göra egen, men tills dess duger Sias ekologiska bra), sedan lägg en stor hög skivade jordgubbar på och toppas med Vispgrädde smaksatt med amaretto (mandellikör) och en nypa vaniljpulver. Himmelskt gott i den varma sommarkvällen.

…men vi måste nog se över möjligheterna till att göra goda sommardrinkar. Vi hade inte ens hälften av ingredienserna till en Caipirinha, och då har vi ändå Pitú hemma.

Anledningen till min frånvaro, som nu varit i längsta laget, är att jag under fyra dagar vandrat på fjället och lagat mat på ovanstående kök. Förutom den väl värda trerättersmiddagen vi njöt av på Blåhammarens fjällstation då! Fjällvandringen gav mersmak och trots den rikliga tillgången till frystorkad mat så började min hjärna gå på högvarv. Nästa gång blir utmaningen att laga god, snabb, mättande och lätt (viktmässigt då) mat på fjället. Och då kommer det säkerligen rapporteras om hela äventyret här.