Den röda tråden

Kanske var det bara för att min semester var slut och jag trampade iväg till jobbet i morse, men visst kändes luften lite mer höstfrisk? Inget fel med det; den tidiga hösten är riktigt härlig tycker jag, vi hade en underbar semestervecka (förkylning till trots) och det kommer säkerligen några Brittsommar-dagar ännu.

Den korta semestern (som mest beror på äventyren i Australien, så jag ska inte klaga) började med Madonna-konsert i Göteborg och fortsatte uppåt längs Bohuskusten. Aktiva dagar med bl.a. paddling varvades med slappa dagar i solen. Mycket god mat har vi också ätit. Fisk och skaldjur i massor såklart, både i soppa, grillat i matsäcksmacka och bara för sig själv att frossa i. Åsså en glass om dan (minst) såklart! Bilden ovan visar på min obotliga barnslighet då jag inte kan bestämma mig för en sorts strössel. Tur att man är vuxen nog att bestämma själv i alla fall. Alla barn bakom i kön fick inte samma chans!

Nu är det dax för nya tag och jag ska fortsätta blanda mat- och bakinlägg med lite annat som jag tar mig för. Hälsingeostkaka version 2.0 utlovas (den första versionen testades innan bloggen startades) tillsammans med varma grytor och soppor och massa gott bröd såklart!

Två surf “lektioner” och en helg vid havet med labbet senare så är det väl dags att berätta lite om hur det går. Men surfningen alltså. Rapporter om vardagens jobb på labbet sparar jag åt de få som kan tänkas bry sig!

I torsdags morse var det dags för första surflektionen, vid halv åtta kom vi ner till stranden, där solen precis hade gått upp, men där det redan låg ett pärlband av surfare och väntade på den perfekta vågen. Jag började med att försöka paddla utåt och hann bli översköljd och omkullkastad av ett antal vågor innan jag kom någon vart alls. Det gick ganska vingligt med andra ord. Efter mycket paddlande lyckades jag fånga någon våg liggande, men blev då så förvånad att jag inte alls fick för mig att ställa mig upp. Då det var ganska stora vågor letade vi sedan upp ett lite lugnare (för lugnt nästan) område där jag övade att paddla och att dyka under vågorna på väg ut (så jag inte skulle tumla runt så mycket).

Efter torsdagens försök kändes det ganska mycket som om jag aldrig skulle lära mig det här, men var fast besluten att testa igen om tillfälle gavs. Och tillfälle fick jag ju!

Denna helg åkte ett stort gäng från labbet till Manyana, där vi hade hyrt ett hus med havsutsikt. Vi kom fram sent på fredagskvällen och mumsade på pizza, öl och vin efter förvirrat handlande av mat (5 personer, 3 nationaliteter och ett hum om vad vi skulle äta) på vägen.

Lördagen bjöd på strålande sol (om än lite kallt i vinden) och på förmiddagen utforskade vi stranden runt huset. Vid lunch (då de inbitna surfarna fått leka av sig i de stora vågorna) gav vi oss av till en snäll strand för att vi nybörjare (det va tillslut bara jag som testade) skulle ha en chans. Denna gång hade jag en lite större (=stabilare) bräda och mindre vågor och det gick åtminstone lite bättre. Så bra att jag faktiskt lyckades ställa mig upp så pass länge att det hanns ta kort! En hel del övning behövs fortfarande, kanske ett år i Sydney i framtiden?!