Den röda tråden

Det har jag! Och hela släkten kantarell med honom! Jag tänker såklart inte tala om svampstället, men kan hålla med i pappas beskrivning när han såg “ett hav av kantareller”.

Många kantareller helt enkelt
Så, vad gör man med ett hav av kantareller? Såklart kan man förvälla och frysa in en hel del, men sedan så måste man ju få frossa också. Vi fick så många fina uppläggningsfat i bröllopspresent och jag har länge tjatat om att äta mer mat på fat. Så, jag ger er kort och gott: kantarellpasta!

Kantarellpasta

4 port
4 portioner spaghetti
ca 2 liter rensade kantareller (eller så mycket du har samvete att ta)
3 scharlottenlökar
1.5 dl grädde
salt
peppar
persilja
parmesanost

Gör såhär: Skala och skiva scharlottenlöken, fräs den mjuk i smör och lägg åt sidan. Dela de stora kantarellerna och lägg alla i torr panna. Låt vätskan koka bort och tillsätt sedan en rejäl klick smör. Fräs kantarellerna, salta och peppra och tillsätt löken mot slutet. Häll sedan över grädden och låt koka in någon minut. Koka under tiden spaghettin och blanda sedan med kantarellfräset. Lägg upp på fint fat, strö över grovhackad persilja och riven parmesan. Kanske behövs det en sväng till med pepparkvarnen?

Igår visade jag och min chef/handledare upp den svenska skärgården för vår indiska kollega. Sommarstugor, båtfärder och svensk sommarmat med fisk och bärpaj ingick naturligtvis. Precis som mulet väder och duggregn. Vi gick även en liten promenad på jakt efter kantareller och försökte förklara att svenskar i princip aldrig avslöjar sina svampställen för varandra. Hon log lite artigt och trodde nog vi skämtade. För när vi lite senare hittade kantarellerna precis utanför en grannes gård, frågar min indiska kollega med klar stämma (så att grannen mycket väl kan höra) om vi hittat något. Hon blev snabbt tystad och vi klargjorde att det inte var att leka med, våra svampställen!

Här ute på ön växer det stadig kantareller runt hörnet. Inga mängder har kommit upp ännu, men tillräckligt för… en svampmacka kanske ni skulle säga! Men nej, i år hamnade premiärkantarellerna icke-ortodoxt på en pizza. De gjorde sig mycket bra där också, jag lovar.

Förresten så tror jag att vi inte är ensamma om det fantastiska svampstället på grannön. Det såg oroväckande plockat ut i dag. Bara att hänga på låset i framtiden alltså!

Ja, egentligen förknippar man väl skörd mer med odlade växter, men i helgen har jag i princip skördat lingon! På tomten ute på ön (där man tidigare i sommar kunde frossa i smultron) var nu lingonen mogna. En hel slänt lyste röd, och det gick i princip att stå längst ner i slänten och helt bekvämt plocka liter efter liter av härliga röda lingon. Efter ca 4 kilo insåg jag att sambon skulle börja klaga på att frysen blir för full, så jag hejdade mig. Men visst fanns det mer att plocka.

Några få lingon plockade jag även ute i skogen, men det var mest för att lura kantarellerna. Jag tror fullt och fast på att kantarellerna släpper lite på garden om man plockar något annat (t.ex. lingon), och inte gömmer sig fullt lika mycket. I alla fall hittade jag kantareller på många fler ställen än vanligt, men lite avplockat var det nog allt. Jag har konkurrens på kantarellfronten helt klart!

Ikväll när jag förvällde kantarellerna kunde jag inte låta bli att steka upp lite och lägga på en kvällsmacka. Såhär är nog kantarellerna allra allra godast. Smörstekta, saltade, på knäckemacka. Helt enkelt.

Helgen tillbringades i stugan på ön. Ön som är full av smultron, hallon, blåbär och kantareller. Smultron, hallon blåbär och kantareller som jag mer än gärna plockar! Smultronen är nu i frysen och blir något mumsigt till vintern. Tips någon? Hallon och blåbär hamnade i en rulltårta för att fira sambons namnsdag (han inleder så fint fruntimmers veckan). Kantarellerna blev både svampmacka och svampsås till halstrad gös (mycket gott!). Så nu är det ju bara att ge sig ut igen!

Väl hemma var det dags för lite nytt bröd. En fastande och mat-hallucinerande kusin mumlade om bröd med frukt och nötter och det lät ju inte fel. Inget recept denna gång, men tänk skållat mjöl, rostade hasselnötter, aprikoser och russin, i stora portionsbröd. Att jag aldrig lär mig behöver ju inte betyda att ni inte kan. Ha i frukten och nötterna i SLUTET av knådningen så blir det inte aprikosmos i hela degen. Jag talar av egen erfarenhet. Gott bröd, men det kan förbättras.

Och sist men inte minst en liten klapp på min egen axel. En av mina favvo-matbloggare,