Den röda tråden

- bakning, matlagning och andra spontana infall

Den röda tråden

Posts Tagged ‘mandel’

Här kommer årets variant på saffransbiscotti

Det var min fikavecka på jobbet, och av någon anledning så är kollegornas förväntningar på mitt fredagsfika alltid skyhöga. Jag lurade på en julig variant på cheesecake (tips mottages tacksamt) men tiden rann iväg och jag bestämde mig för att bjuda på mina redan färdigbakade saffransgifflar. Men, det kändes lite futtigt och jag drog till med ett biscottibak en torsdagskväll efter stallet. Nog för att biscotti är relativt snabbakat, men klockan hann ändå bli halv tolv innan det var dags för dem att torka på eftervärmen i ugnen.

Jag var inte riktigt nöjd med citrussmaken förra året, så i år drog jag till med rivet apelsinskal och cointreau. Det blev riktigt bra kan jag lova! Kanske lite hårda, men passar då perfekt att doppa i glögg, varm choklad, kaffe eller varför inte grappa?

Saffransbiscotti 2010

Saffransbiscotti 2010

30-40 stycken

100 g sötmandel
1 paket (0,5 g) saffran
1-1.5 msk cointreau (apelsinlikör)
250 g vetemjöl (ca 4 dl)
180 g socker (2 dl)
1 knivsudd vaniljpulver
1 apelsin (det rivna skalet, ät sedan upp apelsinen)
1 nypa salt
0.5 tsk bakpulver
2 ägg

Gör såhär:
Häll upp apelsinlikören i en liten skål och häll i saffran. Låt dra ett tag. Skålla och hacka mandeln grovt. Blanda de torra ingredienserna, mandeln och apelsinskalet i en bunke. Tillsätt ägg och saffran/cointreau blandningen och knåda till en deg. Rulla ut degen till två avlånga rullar. Grädda ca 20-25 minuter i 175 grader. Tag ut längderna och skär i sneda remsor. Sänk värmen till 120 grader och låt biscottin torka (ca 20-30 minuter eller över natt på eftervärme).

Två gånger Pesto

Jag minns faktiskt inte den första gången jag åt pesto. Och då menar jag den gröna varianten med basilika, pinjenötter, ost, vitlök och olivolja. Jag vet i alla fall att jag under lång tid trodde att det var just det som var pesto. Sedan började det det dyka upp en massa varianter på röror som kallades pesto och jag blev lite förvirrad.

Efter en snabb sökning på internet har jag nu kommit fram till att ordet pesto kommer från italienskas “pestare” som betyder att krossa eller mortla. Dessutom så ska i alla fall original (?) peston från Genua-området (pesto alla genovese) traditionellt innehålla just de ingredienser jag nämnde först. Och helst ska det tydligen vara peccorino-ost.

Allt detta hindrar ju inte oss att kalla andra röror, där ingredienserna krossats eller mortlas, för pesto. Eller så kan man kalla det för röra helt enkelt. Det blir inte sämre för det. I helgen blev det två varianter, dels en variant på soltorkade tomater som jag visst bloggat om tidigare. Den andra varianten blev en kronärtskockspesto, inspirerad av Hemmafruns variant, som hon hade som lasagnefyllning. Jag funderar starkt på att använda den till cannelonifyllning en vacker dag. Eller kanske en regnig dag, då jag orkar stå inne och göra canneloni….

Pesto

Kronärtskockspesto

1 burk kronärtskocksbottnar
0.75 dl sötmandel
2 vitlöksklyftor
vatten
olivolja
salt
peppar

Gör såhär:
Rosta mandlarna hårt i en torr stekpanna, de ska få ordentligt med färg. Lägg dem sedan åt sidan. Dela kronärtskocksbottnarna i mindre bitar. Hacka vitlöken grovt. Fräs vitlök och kronärtskocka i lite olivolja. Blanda sedan allt i en mixer, tillsätt lite vatten och lite mer olja. Kör tills peston är slät. Späd med lite mer vatten och olja till önskad konsistens. Smaka till sist av med salt och peppar.

Busenkelt var ordet, det svåra är att inte äta upp allt på en gång!

Sambon bjuder på klassisk familjetårta

När man fyller år får man bestämma tårta! Man kan då göra det lätt för sig och bestämma en enkel tårta, eller välja favorittårtan och baka själv. Eller så kan man lära sambon baka favorittårtan och sedan luta sig tillbaka många födelsedagar framöver. Nu har jag ju ett antal favorittårtor, så det är ju tur att jag tänkte behålla sambon många födelsedagar framöver. Årets tårta klarade han i varje fall galant!

Prostinnans nöttårta

En liten bit blev det kvar till fotograferingen!

Min familj är en riktig tårtfamilj och den här gör alltid succé. Lätt att göra många moment i förväg och sedan lägga ihop precis innan servering. Och skulle det mot förmodan bli en bit över är den minst lika god dagen efter. En näsvis person kan ju fråga varför det heter nöttårta när den bara innehåller mandel. Eller vem den där prostinnan var. Jag skulle bara tysta den personen genom att stoppa dit en tårtbit till!

Prostinnans nöttårta

ca 8 bitar (om man har lite hyfs)

Bottnar:
200 g sötmandel
2 dl socker
4 äggvitor

Mal mandeln och blanda med sockret. Vispa äggvitorna till hårt skum och vänd försiktigt ner dem i mandelblandningen. Bred ut smeten i en smord form och grädda i 175 grader, ca 40 minuter.

Kolasås (till två tårtor):
2,5 dl vispgrädde
0.5 dl ljus sirap
110 gram socker
40 gram smör

Lägg alla ingredienser till kolasåsen i en kastrull, koka upp och låt koka till lagom kolasåskonsistens. Man kan göra ett kulprov, eller hitta en bra temperatur, eller så chansar man bara! Låt kolasåsen svalna. Den går bra att förvara i frysen fram till servering (eller till den andra tårtan i framtiden).

Vid servering:
Tag bottnen ur formen och lägg på ett fat. Bred över ett lager kolasås. Vispa ca 1 dl grädde och bred det över kolasåsen. Avsluta med att pudra kakao över grädden.


Sök i Bloggen