Den röda tråden

Trots några dagar som mer har liknat senhösten än våren, så är väl ändå sommaren på gång? Som alltid när det blir lite varmare så trivs jag bäst med att äta ljummen eller kall mat som går snabbt och lätt att fixa. Den här salladen var alldeles ofantligt lätt att fixa för mig, eftersom det stod på bordet när jag kom hem! Fina mannen som varit i farten igen alltså.

Idén är från Saltåkvarn, och känner jag min man rätt så är det mesta helt enligt receptet, förutom att ruccolan är utbytt mot machésallad. Men det tar jag på mig. Tycker man om nykokta rödbetor, knaperstekt bacon och grönmögelost är detta en given succé. Kombinationen med bladsallad, persilja, solrosskott, rostade solroskärnor samt citron- och olivoljemarinerade gröna linser gjorde denna sallad till en ny favorit. Perfekt till sommarlunchen i stugan mellan sol och bad.

De senaste dagarna har vårvindarna verkligen smekt kinderna under helgens promenader. Solen börjar värma lite, och mamma har redan börjat äte lunch ute. Jag ofta ganska tveksam till att äta mat utomhus, även på sommaren (segling/vandring/picknick undantaget) men börjar längta efter lite lättare mat. En improviserad sallad, en bit grillat kött, vattenmelon, solmogna jordgubbar.

Men dit är det långt än, och trots att jag börjat tröttna lite på veckosallader och frysta grönsaker så är tomaterna, gurkan och salladen ännu dyr och tråkig. Vilken tur att jag då upptäckte limemarinerade morötter! De kan inte bara varieras lite hur som helst, det går även väldigt snabbat att fixa! Jag kan nog klara av att vänta på vårprimörerna ett tag till!

Limemarinerade morötter

4 “normalstora” morötter
1 lime
ev 2 cm färsk ingefära
1 msk god olivolja
salt, peppar

Gör såhär: Riv morötterna grovt. Riv skalet på limen och pressa saften. Blanda skal och saft med morötterna. Om du även vill ha med ingefäran så river du den också och pressar saften över morötterna. Tillsätt lite olja och smaka av med salt och peppar. Låt gärna stå och dra, om du har tålamod!

När jag var utbytesstudent i slutet på 90-talet så bodde jag i North Carolina, en del av den Amerikanska södern. Det jag minns mest i matväg var att det väldigt sällan serverades potatis. Som tillbehör till köttet åt vi ofta majs, bönor eller min favorit; en riktigt onyttig pastasallad (återkommer om den någon gång). Två saker som också ofta förekom, men som jag aldrig gillade var sötpotatis och coleslaw. Sötpotatisen har jag inte riktigt blivit vän med än, men coleslaw gillar jag verkligen! Om man gör det på mitt sätt vill säga. Lite friskare och inte så kladdigt “majonnäsig”.

Coleslaw

till 4 som tillbehör
100 g vitkål
1 morötter (ca 100 g)
1 äpple
2 dl turkisk/grekisk yoghurt
1-2 tsk stark senap
en skvätt olivolja
salt, peppar

Gör såhär: Riv morötterna och äpplet grovt, hyvla vitkålen med en osthyvel. Lägg i en skål och blanda med yoghurt, senap och en skvätt olivolja. Smaka av med salt och peppar. Låt gärna stå och dra ett tag innan servering. Och blir det något över så är den minst lika god dagen efter.

I perioder läser jag många matbloggar. Under mer stressiga perioder läser jag ett fåtal matbloggar. Mina favoriter. De som skriver sådär underfundigt-roligt-galet-snyggt så jag sitter och fnissar för mig själv i soffan. De som har fina bilder som jag dreglar över. De som verkar vara fantastiska personer som jag nästan tror jag känner. (De finns som länkar här till höger) Jag lagar dock ganska sällan maten som inläggen handlar om. Inte för att de inte tilltalar mig, men jag har så svårt att följa recept. Istället använder jag dem som inspiration och spinner iväg någon helt annan stans. Men såklart finns det undantag som bekräftar regeln. Fiskkakorna på Lotta Lundgrens blogg (och som nu finns med i hennes fina kokbok) var jag lyrisk över redan första gången de lagades här hemma. Nu har jag hunnit med två omgångar till och dessutom köpt panko att panera i. Så vad gör man när rätten är såhär fulländad?

Man leker med tillbehören såklart!

Ljummen nudelsallad

2 portioner
1/3 gurka
2-3 morötter (ganska små)
1 näve machésallad
1/4 granatäpple
1 näve ärtskott
1 msk risvinäger (elerl mirinvin)
1 msk saké
1-2 tsk sesamolja
salt/fisksås efter behag
100 g vetenudlar (eller glasnudlar)

Gör såhär: Skala morötterna, skär tunna långa remsor med potatisskalare el mandolin. Kärna ur gurkan och skär även den i tunna remsor. Blanda risvinäger, sake och sesamolja, smaka av med fisksås/salt. Blanda morot och gurka med dressingen och låt stå medan resten av maten tillagas. Tag sedan ur kärnorna ur granatäpplet. Koka nudlarna och blanda dem sedan med morötterna, gurkan, salladen och ärtskotten. Dekorera med granatäpplekärnor. Servera med fiskkakorna!

Helgen bjöd på en tur till Skåne, som trots ruskväder bjöd på trevliga skogspromenader, men även mycket god mat och ännu mer prat. Så blir det lätt när man träffar riktigt goda (och gamla) vänner. Maten gick helt i höstens tecken, med rödbetssoppa och höstgryta. “I stället för en blomma” hade jag med mig två surdegar och vi hann även med att baka ett bröd ur Martin Johanssons “Enklare bröd”. En mycket inspirerande bok, som jag snart kommer köpa till mig själv också!

Mitt i allt detta kom jag på att nu är ju den allra bästa tiden att göra sallad på rotfrukter! Därför bjuder jag på ett gammalt tips på veckosallad, som kan bestå av just vitkål, morot, lite paprika och purjolök. En dressing på det bestående av olja, vinäger o socker osså står sig salladen hela veckan! Jag ska själv göra en rejäl omgång i morgon.

Trots några regnskurar i helgen så har grillandet tagit fart på riktigt.
Köttet blev de sista bitarna entrecote från Ullälva-kalven som vi aldrig tröttnar på.
Såsen blev en gammal favorit, som från början kommer från Rebecca. Mixa ruccola/bladspenat/annan småbladig sallad, valfria örter (denna gång tre sorters basilika), en vitlöksklyfta, ett par matskedar olivolja och lite turkisk yoghurt. Blanda sedan ner mer turkisk yoghurt, till valfri styrka och smaka av med salt och peppar
Salladen blev genast en ny favorit. Vattenmelon tärnas och blandas med tärnad fetaost, bladspenat och färsk lök. Ringla över lite god olivolja, dra över några varv på pepparkvarnen och strö över lite flingsalt.

Enkelt och gott, precis som de ska vara på sommaren.

Sambon hade rotat i bloggens arkiv och önskade sig denna quinoasallad med kallrökt lax. Utan att titta närmare på salladen så komponerade jag något som såg ut såhär:

Ingen sallad blir den andra lik när jag tar ut svängarna i köket, men basidén är densamma. Quinoa, valfria grönsaker, kallrökt lax och en grönmögelröra/sås. Denna gång blev det en sås som mer liknade den klassiska Blue cheese-såsen. Det är något jag kommer upprepa inom en snar framtid, för såsen omvandlade en helt ok sallad till en 5-poängare!

Med denna sallad i magen och “Morden i Midsomer” på TV så kan man dessutom nästan lura sig själv att det är sommar.

Blue cheese sås

100 g grönmögelost (gärna en smakrik Roquefort)
1 dl Créme Fraiche
1 dl filmjölk
en skvätt citronljuice
en lite mindre skvätt worchiestersås
nymalen svartpeppar

Gör såhär: Mixa grönmögelosten med Créme fraichen, tillsätt filmjölk tills såsen är lagom rinnig. Tillsätt citronljuice och worchiestersås och smaka till sist av med svartpeppar.

Det har varit lite dött på bloggen ett tag. Jag skyller på bröllopsbestyr (både egna och andras). Det betyder att det kanske blir lite glesare med inlägg här ibland, om detta inte ska förvandlas till en bröllopsblogg. Och det ska det inte!

Men äta måste man ju. Och man kan inte köpa mat från Kolgrillsbaren varje dag. Då är det tur att det finns snabba rätter att ta till. Trots att våren tillfälligt dragit sig tillbaka är jag fortfarande sugen på lättare rätter, så som sallader med couscous, bulgur eller andra gryn/frön. Så exemplet nedan kommer säkerligen varieras i det oändliga framöver.

Basen är som sagt någon form av gryn eller frö som man gillar. Detta kokas och blandas med grönsaker/frukt man gillar. Här hittar vi bland annat avokado, melon, sparris och tomater. Lite god olja, salt och peppar hälls och strös sedan över det hela. Stek/grilla sedan lite fisk, kött eller som här Halloumi och servera med en god sås. Vi testade en mango/chilisås som var helt godkänd!

Vi äter mycket sallad till maten här hemma. Ibland försöker jag vara kreativ och göra en sallad som harmoniserar med maten, eller utgör ett spännande komplement. Men allt som oftast blir det en helt vanlig bladsallad-tomat-paprika-gurka sallad. Mest som utfyllnad alltså.

Jag har inte varit allt för intresserad av att ha dressing på salladen i vardagsslag. Detta trots att jag är uppvuxen på vinägrett smaksatt med italiensk salladskrydda. För er som undrar har för övrigt ingen italienare hört talas om den kryddan. Men nu har det blivit annat av! Tricket heter riktigt god olivolja och eventuellt vit balsamvinäger. Krydda sedan med en gnutta flingsalt och ett litet varv på pepparkvarnen så är allt kirrat!

Själv har jag fastnat för den spanska olivoljan Marqués de Valdueza, som jag hittade på matmässan tidigare i våras. Den är tydligen vida omtalad och även jag fastnade direkt för den ganska milda, men mycket smakrika oljan. Den lena smaken kommer fram bäst om inte det den hälls över har för starka smaker, och då passar ju en sallad alldeles perfekt!

Helt plötsligt blir vardagssalladen nästan det bästa på tallriken!