Den röda tråden

Tidigare har jag bloggat om mammas citrusmarmelad, som var en klassiker varje vinter. På den tiden citrusfrukter bara hörde vintern till. De är fortfarande godast (och billigast) på vintern och det är ett bra tillfälle att göra marmelad. Denna gång gjorde jag en egen variant med ingefära och stjärnanis, som nästan blev snäppet bättre än mammas. Då den skulle ges bort i present hade jag lite mer socker än jag brukar, men det kan man ju alltid justera efter smak. Kom bara ihåg att ju mindre socker desto kortare hållbarhetstid, så förvara den gärna i frysen om du drar ner på sockret! Det är också bra att använda ekologisk frukt, eftersom skalen ska med i marmeladen.

En liten klick sparade jag till mig själv och den satt väldigt fint på hembakad baugett framför vinterstudion. Heja helgmornar!

Citrusmarmelad med ingefära och stjärnanis

2 ekologiska apelsiner
1 ekologisk citron
1 msk skalad och riven färsk ingefära
2-3 stjärnanis
200 g socker
3 dl vatten

Gör såhär: Tvätta av frukterna. Skala av det yttersta skalet med t.ex. en potatisskalare och strimla det fint. Tag bort det vita skalet och alla tjocka hinnor på apelsinerna och citronen. Tag bort kärnorna (men spara!) och skär fruktköttet i mindre bitar. Lägg det strimlade skalet och fruktköttet i en stor kastrull. Lägg kärnorna i en bit bomullsväv eller fint tygnät och knyt om med hushållssnöre. Lägg ner dem i kastrullen tillsammans med frukten, lägg i stjärnanis och häll på vattnet. Koka 30.45 minuter, tills skalen har mjuknat. Riv under tiden ingefäran. När skalen är mjuka så tar du ur kärnorna, pressar ner saften av den rivna ingefäran och tillsätter sockret. Koka kraftigt utan lock 15-25 minuter tills marmeladen fått rätt konsistens (lägg en klick på kall tallrik, ställ kallt någon minut, dra en skåra genom marmeladen, om den inte flyter ihop direkt är marmeladen klar). Häll upp på rena varma burkar och låt svalna.

Efter ha varit gräsänka en hel vecka (av fyra) så kan jag konstatera följande:

- Jag är inte hemma särskilt mycket
- Det är tråkigt att vara förkyld när man är ensam
- Man får äta samma mat väldigt länge (om man som jag fortfarande lagar vanliga antalet portioner

Så, efter att ha tillbringat en eftermiddag/kväll med både häst och hund, och samtidigt var lite seg och snuvig var jag inte jättesugen på att laga en massa mat. Vad passar då inte bättre än att göra en plocktallrik med en massa delikatesser! Idag bestod den av:

- Sallad bestående av Machésallad, cocktailtomater och rödlök, med favoriten bland olivoljor
- Stora härliga oliver fyllda med vitlök
- Fantastiska färskostfyllda pepparfrukter - båda från Alexander the Greek via senaste matmässan
- Underbar buffelmozzarella. Dagen till ära för halva priset på Norins Ost
- Bruchetta på surdegsbaguett från Linköpings nyaste tillskott på brödhimmelen, Ronaldos Stenugnsbageri. Jag ger tummen upp!

Med så mycket gott kan det ju inte bli en dålig fredagskväll! Sällskap skaffade jag mig också, om än en fyrbent lurvig sådan! Trevlig helg!

Laddade för att berätta om ytterligare en majssoppa. Lite mer fräs än förra gången, så jag satsade på lime, chili och koriander. Det blev starkt. Lite för starkt. Och inte heller så krämigt som jag hoppats på. Tur att jag gjorde quesadillas också. Så nu kryper jag upp i soffan och äter upp det sista av Ben and Jerry glassen jag hittade i frysen. Jag besparar er ett halvtaskigt recept och laddar om helt enkelt! Om om ni nu fick ett väldigt sug efter majssoppa så testa det här receptet.

När jag tittar tillbaka på bloggen under 2010 så kan jag konstatera att ni besökare blir fler och fler samtidigt som jag bloggar allt mindre. En statistiker hade kanske konstaterat att jag då borde dra ner aktiviteten ännu mer, för att få än fler besökare, men vad bryr vi oss om statistiker (i detta fall vill säga. I mitt jobb måste jag nog lyssna på dem även fortsättningsvis). Framförallt har mina inlägg känts mindre och mindre inspirerande på sista tiden. Efter vårt fina bröllop i somras, med efterföljande Italienresa så har inspirationen, men framför allt tiden, bara försvunnit.

I bloggens barndom var tanken att jag skulle delge er mer än mina eskapader i köket, men det var just det som det var roligast att skriva om. I höst har jag ägnat mig åt allt det där andra (tränat, återupptagit och ökat tiden på hästryggen, stickat en stor och varm tröja) samtidigt som vi knappt var hemma en enda helg. Och nu har jag börjat ge mig ut på längdskidor och ska åka tjejvasan också!

MEN jag ska inte ursäkta mig. Bloggen är framför allt en plats för mig att skriva av mig när jag har inspiration och lust och finns inte det blir det inga bra inlägg. Därför har jag inte heller dåligt samvete, men tror att blogglädjen ska komma tillbaka mycket snart. Jag känner redan nu hur det kliar i fingrarna!

För att det första inlägget 2011 inte bara ska gå i moll ska jag även dela med mig av ett fint sommarminne. Jag och min blivande man levde lata dagar på Öja och laddade upp inför den stora dagen. Våra ansträngningar räckte endast till att samla ihop mat till middagarna i solnedgången. Fler dagar borde helt klart gå ut på att skaffa mat för dagen, för att sedan tillaga och avnjuta den i det bästa av sällskap.

En helt perfekt sommarmiddag i skärgården! Minnena har bleknat något, och jag kan inte minnas vilket gott vitt vin vi drack, men en kvalificerad gissning är att det är ett vin på Grüner Veltiner druva, kanske Leth eller Meinklang.

God fortsättning på er!

Julstöket och därmed julkänslorna har inte riktigt kommit igång här, då jag har jobbat lite väl mycket den senaste tiden. Vilken tur att jag då fick en superrecept på en stark och god senap som man dessutom kan fixa på ett kick! Perfekt när man kommer hem vid 4-tiden dagen innan julafton. Här smaksätter man med både kaffe och whiskey och lite sirap får stå för sötman. Riktigt med riv utlovades av A, och rivig blev den verkligen. Nu återstår bara att traditionsenligt göra julgodis medan man väntar på att skinkan ska bli klar för smakprov!

Den riktigt starka senapen

35 g bruna senapsfrön
4 msk starkt kaffe (varmt)
0.75 dl colmans senapspulver
2 msk whiskey
0.5 msk balsamvinäger
2 msk mörk sirap (ev något mer)
salt

Gör såhär: Mortla senapsfröna (alt mixa dem i en mixer!) och blanda med kaffet. Tillsätt sedan senapspulver, whiskey, balsamvinäger och sirap. Smaka av med salt och tillsätt ev lite mer sirap om du vill ha den lite sötare.

Nog för att vi äter mycket god mat här hemma, men gårdagens middag tror jag är svårslagen. Hemma lite sent efter jobbet överraskade fina mannen med där här fiskkakorna, från allas vår Hemmafru, Lotta Lundgren. Vi mmm:ade och njöt i fulla drag och konstaterade att hennes kokbok är ett måste som gemensam julklapp (det var nog framförallt jag som konstaterade det i och för sig)!

Ibland är det bara att lägga ner alla sina försök att själv hitta på fiffiga rätter och njuta av att andra är så bra på just det!

Varje gång jag tittar ut genom fönstret dessa dagar så blir jag alldeles glad, för det är så fint med all snö. Många klagar på snön i dessa tider, men jag blir bara barnsligt glad. Jag har alltid gillat snö och kommer nog alltid göra det. Möjligen får jag äta upp det den dag jag blir stor, flyttar till hus och får skotta, men jag återkommer i så fall.

Det kan trots allt vara trevligt att ha en soppa att värma sig med dessa kalla dagar och då vi ätit våra favoritsoppor lite väl många gånger i höst så var det dags att testa något nytt. Det var också på tiden att stifta bekantskap med en ny rotfrukt, jordärtskockan. Först gick tanken till kronärtskocka (inte rätt) och sedan så gjorde jag en tankevurpa och förknippade dem med rotselleri. Men de ser inte alls ut som en jordig hjärna. Kronärtskockan är ganska liten, knölig och svårskalad. Lite som ingefärsroten. Lite snabbt googlande ger mig informationen att växten är en blomma, besläktad med solrosen och att rötterna (knölarna) lagrar inulin istället för stärkelse. Till den uttömmande informationen tillägger jag att det går alldeles utmärkt att laga soppa på! Receptet är hämtat från en gammal Jamie Oliver-bok med bara smärre förändringar (som att ett par palsternackor följde med)

Jordärtskockssoppa

4-5 portioner
500 g jordärtskockor
2-3 stora potatisar, eller 5 små
2 små palsternackor
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
1-2 tsk torkad timjan
2 tärningar grönsaksbuljong
1 liter vatten
150 g mascarpone ost
salt, peppar

Hassenötter till servering

Gör såhär: Skala och tärna alla rotfrukter, skala och hacka löken och vitlöken. bryn löken i lite smör och tillsätt sedan rotfrukterna och fräs någon minut till. Tillsätt vatten, buljongtärningar och timjan. Låt koka ca 30 minuter tills alla rotfrukter är mjuka. Mixa soppan slät och tillsätt mascarponen. Låt koka upp igen så att osten smälter. Smaka av med salt och peppar och strö över hackade hassenötter vid servering. Njut gärna med frasiga baguetter.

Ni kan ju bara tänka er hur trött man var på de orden (och den där älgen) när man som liten fick älgstek till söndagsmiddag IGEN. Att man sedan fick köttbullar på älgfärs, sjömansbiff på älg och gryta på älg var inget man riktigt uppskattade då. Tur då att man kan ändra sig. Nu bär jag hem älgkött från fina pappa med ett leende på läpparna.

Mantrat “ingen helg utan älg” har till och med blivit en receptsamling med de bästa recepten från släktens kvinnor. För männens bidrag lyser med sin frånvaro. Man kanske får ta och göra en uppföljare? Men hur ska man då kunna slå den fantastiska fina omslaget, ritat av bonussystern, där älgarna själva utgör just ordet älg!

Den här grytan är den mest lagade (av mig vill säga), och den mest snabblagade i hela receptsamlingen. Och för att komma från en väldigt traditionell släkt, så är riktigt mycket fart i den!

Stinggrytan

4 portioner
400 g älgkött i strimlor (eller lövbiff om du inte får ta på älg)
1 msk curry
2 msk smör
1 msk soja
1(-2) tsk sambal oelek
2 vitlöksklyftor
1-2 dl vispgrädde
1-2 dl vatten
0.5 buljongtärning
salt, peppar

ris, morötter, purjolök till servering

Gör såhär: Bryn köttet tillsammans med curryn. Tillsätt övriga ingredienser och låt koka ca 5 minuter. Smaka av med salt och peppar. Servera med ris samt morötter och purjolök som bara touchat kokande vatten.

Köttfärssås och spaghetti känns ju inte så spännande. Ibland kan man nästan få för sig att det är en svensk nationalrätt och inte italiensk. Lammragú med papardelle låter ju lite roligare! I jakten på inspiration till min ragú fann jag dessutom att pasta bolognese heter just det överallt förutom just i Bologna, där rätten heter heter just ragú. Och serveras med tagliatelle dessutom! Den här varianten skulle då heta något som Papardelle con ragú d’agnello. I vilket fall så blev den fantastiskt mustig och god och tricket ligger i att låta den puttra så länge du bara orkar! En vardagskväll i vårt kök orkade vi bara en timme, men det räckte bra.

Lammragu med Papardelle

4-6 port
500 g lammfärs
1 liten palsternacka
2 små morötter
1 stor gul lök
4 vitlöksklyftor
2 skivor rökt skinka
2-4 dl rött vin (jag hade bara två dl och tog resten vatten)
1 msk fond
3 msk tomatpuré
en nypa socker
salt
peppar

350-500g papardelle (beroende på hur många som ska äta just nu)

Parmesanost till servering

Gör såhär:
Skala och hacka den gula löken. Riv palsternacka och morot grovt. Finhacka vitlöken alt riv den på litet rivjärn. Fräs lammfärsen, gärna i en gjutjärnsgryta. Låt grönsakerna fräsa med de sista minutrarna. Tillsätt skinkan som skurits i små tärningar samt vin, vatten, fond och tomatpuré. Låt puttra under lock minst en timme. Om det sedan är för mycket vätska (den ska vara tjock) låt grytan reducera lite, om den är allt för tjock kan du tillsätta lite mer vatten. Smaka av med socker, salt och peppar.

Koka pastan aldente. Lägg upp pasta, ragu och strö till sist över riven parmesan! Ät, njut och längta till Italien!

Det mesta av energin den här helgen har lagts på att färdigställa projekt garderobsbygge. Framåt lördagskvällen ville vi ändå äta något gott och jag har suktat efter gnocchi ett tag nu. Jag är ju lite galen, så såklart skulle det vara hemgjord gnocchi efter det här receptet. Det hela fulländades sedan med smörstekta trattkantareller samt salladslök!

Gnocchi med trattkantareller

2 port
2 portioner gnocchi, hemgjorda eller köpta
2-3 dl förvällda trattkantareller
3 salladslökar
smör
salt
peppar

Gör såhär: Fräs kantarellerna i smör. Koka gnocchin snabbt (när de flyter upp är de klara) och blanda dem med kantarellerna. Tillsätt lite mer smör, fräs gnocchin snabbt och smaka av med salt o peppar. Strö över strimlad salladslök mot slutet. Servera direkt!

Severa som en förrätt/liten middag på egen hand, eller som tillbehör till t.ex en lammkotlett som vi gjorde denna kväll.

Den här gången passade jag även på att göra dubbel sats, så nu har jag okokta gnocchis i frysen till nästa gång!