Den röda tråden

För andra söndagen på mindre än en månad har det blivit surdegs-crumpets till frukost. Väldigt enkelt om man har en vete-sur i gömmorna och helt fantastiskt gott! Min favvo-topping på dessa små sega, runda, stekta bröd är färskost och marmelad. Smält smör är annars en klassiker! Fastnade för dessa gjorde jag redan under min tid i Australien. Men hemlagade är såklart godast!

Receptet kommer härifrån, men om man inte har en vete-sur så länkar jag till ett recept med jäst här. Jag har testat en gång med jäst och blev inte riktigt nöjd, så jag kommer fortsätta med suris-varianten framöver. Detta kommer helt klart bli en helg-tradition att hålla hårt i! Konservburkar där både locket o botten är borta funkar bra att steka dem i. Glöm bara inte att smörja dem väl! Jag kör med ringar som man tydligen ska steka ägg (!?!?) i. Tilläggas bör att de inte är köpta i Sverige. Här steker vi ägg utan ringar, eller hur?

I helgen var det premiärhelg i sommarstugan. Jag och min käre far jobbade hårt med att putsa, feja och vädra ut vintern ur husen. Lite tid för god mat, vin och prat fanns det såklart också. På vägen hem passade vi på att besöka den lokala fiskaren, och jag bunkrade upp med lite sikrom och abborrfiléer. Om ni har lite abborre (eller gös för den delen) i gömmorna tycket jag ni ska göra den här klassiska abborrätten:

Abborre på klassiskt vis

Panera abborrfiléerna i en blandning av ströbröd och vetemjöl. Glöm inte att salta och peppra ordentligt! Stek filéerna i smör. Häll sedan över en blandning av grädde och mjölk (grädde efter eget tycke och smak) och klipp över riktigt med dill. Låt gräddmjölken koka in lite. Servera sedan direkt med kokt potatis!

Av alla goda italienska rätter som finns, skulle jag för något år sedan inte välja Pasta ala norma på eget bevåg. Rätten är baserad på aubergine, och det är den grönsak jag gilllar allra minst. Gillade allra minst ska jag säga, nu har jag blivit vän med äggplantan! Min kära bror, som är superduktig på att laga pasta på italienskt vis (kan bero på att han har delat lägenhet med en sicilianska), bjöd mig på en underbar variant av “pasta a la norma” för ungefär ett år sedan. Min tveksamhet kom då på skam och jag lärde mig att aubergine kan vara gott om man tillagar den på rätt sätt. Rätt sätt är (återigen enligt min bror) att helt enkelt steka skiten ur den.

När jag nu dessutom hittat andra varianter av aubergine än den vanliga mörklila*, så var jag ännu mer sugen på att själv göra pasta a la norma. Jag fick såklart inte tag på siciliansk hård ricotta och kunde inte låta bli att slänga i lite zucchini också (den såg så ledsen ut och auberginen var så liten), men annars så var det som det skulle vara!

Tre saker är viktiga här: Använd riktigt bra krossade tomater (t.ex. Muttis eller Kung Markattas), använd pasta av bra kvalité (Gafarlo är en personlig favorit) och snåla inte på olivoljan. Gör du det är det svårt att misslyckas!

*Ica har en ekologisk tigeraubergine som är mycket ljusare i köttet och inte lika svampig i konsistensen som den vanliga mörka. I like!

“A la Norma” inspirerad pasta

350 g spagetti av bra kvalité
4-5 vitlöksklyftor
rejält med olivolja
1 (tiger) aubergine
1 Zucchini
1 burk krossade tomater
1 klick honung
salt o peppar
50 g pecorinoost
färsk basilika

Gör såhär:
Tärna auberginen och salta den, låt stå så att lite av vattnet dras ut. Tärna även zuccinin. Sätt på pastavatten i en stor gryta. Hacka 2 vitlöksklyftor fint, fräs dem i lite olivolja och tillsätt sedan de krossade tomaterna. Tillsätt en nypa socker och lite salt o peppar. Låt tomatsåsen puttra medan du tillagar resten. Skiva resterande vitlöksklyftor grovt. Låt dem fräsa i rikligt med olivolja, utan att de blir brända. Tag sedan bort vitlöken (oljan ska bara ta smak av vitlöken) och fräs auberginen länge, så den blir ordentligt gyllenbrun. Tillsätt zucchinin mot slutet. När grönsakerna är genomstekta och gyllene läggs dem på ett papper så att överflödig olja får rinna av. Koka pastan, smaka av tomatsåsen. När pastan är al dente häller man av vattnet, tillsätter tomatsås, aubergine och zucchini. Lägg upp direkt på tallrikar, strö över lite hackad basilika och strö över hyvlad pecorino. Ät och njut!

I vår (nåja, min) strävan att äta mindre kött i synnerhet och mer varierad kost i allmänhet, så har vi infört en sopp-dag i veckan. Mycket bra då den är ofta vegetarisk, och om vi har kött i så är det inte huvudingrediensen. Vi får se hur vi håller i detta under den varma delen av året (tips på kalla soppor någon?), men än så länge funkar det utmärkt.

Vi har alltså testat en hel del soppor, men faller gärna tillbaka på några favoriter. Den här tomat- och paprikasoppan är en av dem. Ursprungligen kom receptet från ICAs Buffé, men har modifierats under tidens gång. Nu är den prefekt i all sin enkelhet, med härlig tomatsmak, mustighet från grillad paprika och lite hetta från Ajvar Relish. Snabbt som tusan går den att laga också. Perfekt när man kommer hem sent från jobbet med kurrande mage.

När paprikorna är i säsong (inte nu alltså) grillar vi själv paprikan i ugnen, precis under grillgallret, så att skalen svartnar. Skalet tar vi sedan bort såklart! Annars så köper vi grillad paprika på burk. I hyllan med utländsk mat brukar de ha riktigt bra grejer. När du väl är där tar du en burk stark Ajvar relish också!

Tomat- och paprikasoppa

4-5 portioner
1 gul lök
rapsolja till stekning
1 burk grillad paprika alt. 4-5 paprikor som grillas i ugnen
5-7 dl passerade tomater (Muttis passata är att föredra)
lika mycket vatten
1 dl stark Ajvar relish
salt, peppar

Gör såhär:
Hacka löken och fräs den mjuk i olja. Strimla paprikan och låt den fräsa med någon minut. Tillsätt passerade tomater och ajvar relish. Tillsätt även lika mycket vatten som passerade tomater. Låt koka några minuter. Mixa soppan slät med stavmixer eller blender. Späd med mer vatten om det behövs och smaka av med salt och peppar. Servera med en klick turkisk yoghurt och bröd eller quesadillas.

Jag har bloggat om pizza tidigare. Mest om pizzabottnar då, för vad man sedan väljer att lägga på pizzan är ju högst personligt. Tyvärr har pizzan aldrig hamnat på bild. Varje gång det serverats fredags- eller söndagspizza här hemma så har det tydligen sagt slurp så snabbt att slutaren inte hann med.

Denna gång blev botten inte den bästa, men istället blev resten superdupergott OCH den hamnade på bild. Hur mycket det var A:s förtjänst låter jag vara osagt. Hon bidrog med en fantastisk salami, samt kanske ett lite mer sansat ätande. Förutom salamin var tomatsåsen med en skvätt balsamvinäger, den rikliga mängden ost samt bladsalladen bidragande faktorer till succén! Det här kommer upprepas, var så säkra!

Det är kanske lite för mycket att hoppas på. Det är ju verkligen länge sedan jag bad er spara tomatsåsen från det härliga frikadellkoket! Men om ni som jag pulade in den i frysen, rota nu fram den och gör denna smaskiga fisksoppa/gryta. Bouillabaisse kanske någon skulle kalla det, men det är ju ganska svårt att säga och ännu svårare att stava till. Dessutom finns det säkerligen regler för vad som får kallas bouillabaisse, om man frågar fransmännen.

Mumsig fiskgryta på överbliven tomatsås

4-5 portioner

1 sats överbliven tomatsås (eller halva detta recept)
5 dl vatten
4-6 potatisar
2-3 morötter allt beroende på storlek
4 scharlottenlökar
1 fänkålsstånd
3 sellerstjälkar
400 g valfri fisk
100 g räkor (skalade)
1 burk musslor
1-2 matskedar pesto
citronsaft
paprikapulver
salt
peppar

Gör såhär:
Skala och tärna potatis och morötter. Tillsätt 5 dl vatten till tomatsåsen, lägg i rotfrukterna, koka upp och låt koka 10 minuter. Under tiden delar du fänkålen, skalar och delar scharlottenlöken samt skivar selleristjälkarna. Skala räkorna och skär fisken i 2-cm stora kuber. När potatisen kokat ca 10 minuter tillsätter du resterande grönsaker. Koka 5 minuter till och smaka av med pesto, citronsaft och kryddor. Tillsätt fisken och koka bara så den precis blir klar, 3-5 min kanske. Tillsätt sedan räkor och musslor, tag av från plattan och låt dem bli varma.

Servera med en klick riktig cremé fraiche!

Det har varit lite dött på bloggen ett tag. Jag skyller på bröllopsbestyr (både egna och andras). Det betyder att det kanske blir lite glesare med inlägg här ibland, om detta inte ska förvandlas till en bröllopsblogg. Och det ska det inte!

Men äta måste man ju. Och man kan inte köpa mat från Kolgrillsbaren varje dag. Då är det tur att det finns snabba rätter att ta till. Trots att våren tillfälligt dragit sig tillbaka är jag fortfarande sugen på lättare rätter, så som sallader med couscous, bulgur eller andra gryn/frön. Så exemplet nedan kommer säkerligen varieras i det oändliga framöver.

Basen är som sagt någon form av gryn eller frö som man gillar. Detta kokas och blandas med grönsaker/frukt man gillar. Här hittar vi bland annat avokado, melon, sparris och tomater. Lite god olja, salt och peppar hälls och strös sedan över det hela. Stek/grilla sedan lite fisk, kött eller som här Halloumi och servera med en god sås. Vi testade en mango/chilisås som var helt godkänd!

Är det något jag är dålig på att laga och nästan lika dålig på att äta, så är det klassisk svensk husmanskost. Det kan bero på att under de år jag själv lagat mat så har vi blivit överösta av spännande influenser från hela världen. Den svenska maten (sill och lax på alla sätt undantaget) har känts lite tråkigt.

Nu verkar husmanskost vara på tapeten igen. Flera vänner talar varmt om Leif Mannerströms bok “Husmanskost” och ICA har ju kommit ut med en bok där de klassiska landskapsrätterna fått ny tappning. Och jag har också fått ge med mig. Med all den fina kalvfärsen vi har i frysen så har jag nästan känt mig tvingad att testa på Wallenbergare! Efter en sväng på internet så kunde jag konstatera att det skulle gå åt mycket grädde, att jag fick blanda ihop “fyra kryddor”, att biffarna skulle vändas i ströbröd samt att de skulle stekas lätt för att bibehålla ljus färg. Att vissa menar att färsen skulle malas (upp till tre gånger!) i en fin köttkvarn, helst bestå av innanlår samt att ströbrödet skulle bestå av färskt vitt bröd struntade jag i.

Sambon supportade med fantastiskt potatismos, kokade ärtor och dukade fram den hemkokta lingonsylten. Vips så hade vi en fantastisk söndagsmiddag!

Wallenbergare

6-8 portioner
600 g kalvfärs
4 äggulor
4 dl vispgrädde
1 tsk salt
1-1,5 tsk fyra kryddor*
1 krm svartpeppar
ströbröd
smör till stekning

*två delar vitpeppar, två delar mald muskot, en del kryddpeppar, en del malda nejlikor

Gör såhär:
Sätt ugnen på 150 grader. Se till att alla ingredienser är väl kylda. Lägg färsen i en stor bunke, tillsätt äggulorna och kryddorna. Vispa ihop med en elvisp. Tillsätt grädden sakta genom att hälla den i en smal stråle samtidigt som du fortsätter vispa. Här är det bra med en hjälpande hand. Forma biffar, lägg dem på en tallrik med ströbröd och strö ströbröd på ovansidan också. Smält smör i en stekpanna. Stek biffarna på låg värme, några minuter på varje sida, så de bara blir ljusbruna. Lägg över dem i en form och låt steka klart i ugnen ca 10 minuter. Servera med potatismos, ärtor och rårörda lingon/lingonsylt.

Nu när snön smält och solen skiner tyckte även vi att det var dags för gillpremiär! Ur frysen kom snabbt två färdigknådade burgare fram (Ullälva-kalven såklart) och sambon plockade fram grillen från förrådet. Tillsammans med bacon, guacamole, mozzarella och grillade grönsaker blev det en mycket lyckad grill-premiär. Men vi åt inomhus. Nån måtta får det vara!

P.S. Den soliga påskdagen bjöd även på glass-premiär på Bosses Glassbar. Öppnandet av Bosses Glassbar är helt klart den officiella starten på våren! En titt i arkivet visar att förra årets Bosse-premiär också gick av stapeln den 4:e april. Det var som tusan!

Har du någon gång läst ett inlägg på en matblogg som börjar ungefär såhär: “Idag slängde jag snabbt ihop en fantastisk middag på de rester som gömde sig längst in i kylskåpet…”? Det kan vara ganska irriterande, eller hur? Vem har alla dessa fantastiska ingredienser liggande som rester? Var kommer all inspiration ifrån? Ska jag springa iväg och köpa allt detta (och låta det bli “rester”) för att efterlikna denna rätt? Eller ska jag bara le åt det hela, lägga mig på soffan och käka mackor.

Alltså: med risk för att irritera sådana som mig så ger jag er här middagen jag faktiskt slängde ihop av riktiga rester och som blev supergott! Om ni nu ser till att laga detta själva bli jag såklart inte ledsen. Men lika glad blir jag om ni blir inspirerade och gör er egen variant. Eller lägger er på soffan och käkar mackor. Ni har ju alla fall läst det här inlägget!

Marinerad biff med mangosallad och nudlar

1 portion
2-3 skivor rostbiff eller annan överbliven stek
japansk soja
mirinvin
sake -lika delar av alla tre en skvätt citronljuice
ingefära
chili
lite råsocker
en liten morot
några broccolibuketter
ca 1/3 mango
1 portion valfria nudlar - gärna ägg eller typ ramen