Den röda tråden

Det har jag! Och hela släkten kantarell med honom! Jag tänker såklart inte tala om svampstället, men kan hålla med i pappas beskrivning när han såg “ett hav av kantareller”.

Många kantareller helt enkelt
Så, vad gör man med ett hav av kantareller? Såklart kan man förvälla och frysa in en hel del, men sedan så måste man ju få frossa också. Vi fick så många fina uppläggningsfat i bröllopspresent och jag har länge tjatat om att äta mer mat på fat. Så, jag ger er kort och gott: kantarellpasta!

Kantarellpasta

4 port
4 portioner spaghetti
ca 2 liter rensade kantareller (eller så mycket du har samvete att ta)
3 scharlottenlökar
1.5 dl grädde
salt
peppar
persilja
parmesanost

Gör såhär: Skala och skiva scharlottenlöken, fräs den mjuk i smör och lägg åt sidan. Dela de stora kantarellerna och lägg alla i torr panna. Låt vätskan koka bort och tillsätt sedan en rejäl klick smör. Fräs kantarellerna, salta och peppra och tillsätt löken mot slutet. Häll sedan över grädden och låt koka in någon minut. Koka under tiden spaghettin och blanda sedan med kantarellfräset. Lägg upp på fint fat, strö över grovhackad persilja och riven parmesan. Kanske behövs det en sväng till med pepparkvarnen?

Tidigare i vår efterlyste jag tips på kalla soppor. Sandy som alltid ställer upp med bra tips nämnde så klart Gazpacho. Jag visste med mig att det var en självklar soppa nu i hettan, men var ändå tveksam. Jag har testat Gazpacho några gånger utan att bli vidare värst övertygad. Men nu verkar ju den kalla spanska soppan vara på tapeten lite här och var. Själv har vi lagat - och ätit - Gazpacho två gånger den senaste veckan, och fler lär det bli, för nu är jag fast!

Gazpacho

ca 6 port
5 dl grönsaksbuljong (ekologisk)
4-5 dl krossade tomater
2 paprikor
2-3 tomater
1 lök (gul eller röd)
1/2 gurka
1 dl olivolja
ca 2 tsk sambal oelek
chili-flingor
ca 2 msk citronjuice
salt
peppar

Gräslök
Medelhavsyoghurt

Gör såhär:
Koka upp vatten med buljongtärning. Tärna alla grönsakerna. Blanda buljong, grönsaker, krossade tomater och olivolja i stor skål/kastrull. Mixa med stavmixer och tillsätt lite mer vatten om konsistensen inte passar dig. Smaka av med sambal oelek, chili och citronjuice. Salta och peppra och låt sedan stå och dra från en timme till över natten/dagen beroende vad som passar. Servera med bröd och klipp över gräslök och klicka i lite yoghurt.

Det finns nästan inga väder/humör/händelser/tider på dygnet som kan stoppa min matglädje. Men värmen alltså. Jag tappar matlusten helt och orkar inte ens tänka på laga mat.

Men tillslut kurrar det lite i magen i alla fall och då är det tur att jordgubbar finns! Jordgubbar med mjölk är den perfekta maträtten en varm sommarkväll, när man bara orkar ligga som en pöl i soffan/skuggan. Nu hade det här knappt varit värt ett inlägg i en matblogg om jag bara ätit jordgubbar o mjölk. Så jag gjorde faktiskt ett par räkmackor också. Med hemgjord majonnäs. Min allra första hemgjorda majonnäs. Och det är om majonnäsen jag vill berätta;

Ni får inget recept, för det finns tusentals liknande ute på nätet och i kokböcker (mitt kom från Bonniers kokbok, vår räddare i nöden). Förutom grundreceptet så smaksatte jag min majonnäs med chiliflakes- det rekommenderas. Nej, det fiffiga var att det inte alls var svårt! Jag struntade till och med i att alla ingredienser skulle vara av samma temperatur, utan blandade glatt kallt ägg med varm vinäger och olja. Vispade som en tok o tog VÄLDIGT lite olja i tagen. O vips! Så hade jag majonnäs. Helt enkelt lättare än man tror, och görbart även i 30-gradig värme.

Sambon är på vift igen. Då brukar jag passa på att riktigt gå lös i köket och pyssla så det står härliga till! Inte riktigt så intensivt har det blivit denna gång. Det kan beror på att han bara är borta tre dagar. Eller att jag själv ska iväg på resa snart. Eller att jag har lite för mycket på annat håll.

Vad det än beror på så har jag i alla fall äntligen använd upp filodegen som blev kvar från födelsedags-mezen tidigare i vår. Filodegspiroger var tanken och fyllningens bas blev bladspenat och chevré. Mycket chevré. Men så står det också i vår receptsamling: “Man kan laga mat utan chevré, men varför chansa?”

Resultatet blev (även för mig) överraskande gott! Krämiga och frasiga och, ja ni fattar! Dessa piroger passar både som utflyktsmat, som en liten förrätt, som del av en buffé, eller som här, ett tillbehör till en STOR sallad och den fantastiska rostbiffen på innanlår som jag haft nöjet att mumsa på hela veckan. Maten räcker ju så mycket längre när man är ensam….

Filodegspiroger med spenat och ost

ca 12 stora eller 24 små

1 paket filodeg
300 g bladspenat (fryst går toppen)
1 stor gul lök
3 klyftor vitlök
200 g chevré
250 g keso
50 g soltorkade tomater
olja - att steka i samt att pensla filodegen med
kanel
muskot
spiskummin
salt, peppar
ägg - till pensling
sesamfrön - till dekorering

Gör såhär:
Tina först filodegen. Det tar ett tag! Hacka lök och vitlök fint. Fräs den mjuk i lite olja och tillsätt sedan spenaten och låt den fräsa med ett tag. Krydda med kanel, muskot och spiskummin efter smak. Salta och peppra också. Låt det hela svalna och blanda sedan ner smulad chevré, keso och soltorkade tomater som strimlats.

Tag fram ett ark filodeg i taget. Vik det på mitten, längs långsidan, så det blir en bred remsa. Vill du ha små piroger så delar du varje ark på mitten och gör hälften så breda remsor. Pensla hela längden med lite olja. Lägg en klick smet i ena änden av remsan. Vik över kortsidan mot långsidan så det bildar en trekant. Vik sedan över paketet så att den gamla kortsidan ligger parallellt med långsidan den vikts mot. Fortsätt så tills remsan tar slut och du har en trekantig pirog. Här skulle jag ha tagit “in action bilder inser jag! Fäst änden på degen med lite olja och lägg skarven nedåt. Lägg på en plåt med bakplåtspapper. När en plåt är full penslar man pirogerna med ägg och strör över sesamfrön. Grädda i 200 grader ca 10 minuter.

Det finns många ursäkter att laga pasta. Visst längtar jag tillbaka till Italien och den goda maten? Visst bör man kolhydratladda inför Göteborgsvarvet (ja, jag vet att det är två veckor kvar)? Visst ser de där champinjonerna i kylen lite ledsna ut? Visst är det bra med en snabblagad rätt en sen kväll efter jobbet?

Eller så behöver man inga ursäkter utan konstaterar att det helt enkelt är supergott med spagetti, champinjoner, ädelost och äpple!

Pasta med champinjoner, ädelost och äpple

3-4 portioner
350 g spagetti av bra kvalité
250 g färska champinjoner
75 g ädelost
1-2 äpplen (beroende på storlek)
olja, salt peppar

Gör såhär:
Sätt på pastavatten i en stor gryta. Dela champinjonerna på fyra. Tärna äpple och riv osten grovt. När pastan börjar koka så är det dags att även steka champinjonerna. Fräs på dem ordentligt i olja och salta o peppra. Ställ åt sidan tills pastan är klar. När pastan runnit av lite så blandar man helt enkelt ner champinjoner, äpple och ost. Lägg upp på tallrik och ät direkt efter att den blivit piffad med lite nymald svartpeppar*.

*Sambon hälsar att det blir ÄNNU godare om man även riven parmesan över. Men så är han också väldigt förtjust i ost.

Av alla goda italienska rätter som finns, skulle jag för något år sedan inte välja Pasta ala norma på eget bevåg. Rätten är baserad på aubergine, och det är den grönsak jag gilllar allra minst. Gillade allra minst ska jag säga, nu har jag blivit vän med äggplantan! Min kära bror, som är superduktig på att laga pasta på italienskt vis (kan bero på att han har delat lägenhet med en sicilianska), bjöd mig på en underbar variant av “pasta a la norma” för ungefär ett år sedan. Min tveksamhet kom då på skam och jag lärde mig att aubergine kan vara gott om man tillagar den på rätt sätt. Rätt sätt är (återigen enligt min bror) att helt enkelt steka skiten ur den.

När jag nu dessutom hittat andra varianter av aubergine än den vanliga mörklila*, så var jag ännu mer sugen på att själv göra pasta a la norma. Jag fick såklart inte tag på siciliansk hård ricotta och kunde inte låta bli att slänga i lite zucchini också (den såg så ledsen ut och auberginen var så liten), men annars så var det som det skulle vara!

Tre saker är viktiga här: Använd riktigt bra krossade tomater (t.ex. Muttis eller Kung Markattas), använd pasta av bra kvalité (Gafarlo är en personlig favorit) och snåla inte på olivoljan. Gör du det är det svårt att misslyckas!

*Ica har en ekologisk tigeraubergine som är mycket ljusare i köttet och inte lika svampig i konsistensen som den vanliga mörka. I like!

“A la Norma” inspirerad pasta

350 g spagetti av bra kvalité
4-5 vitlöksklyftor
rejält med olivolja
1 (tiger) aubergine
1 Zucchini
1 burk krossade tomater
1 klick honung
salt o peppar
50 g pecorinoost
färsk basilika

Gör såhär:
Tärna auberginen och salta den, låt stå så att lite av vattnet dras ut. Tärna även zuccinin. Sätt på pastavatten i en stor gryta. Hacka 2 vitlöksklyftor fint, fräs dem i lite olivolja och tillsätt sedan de krossade tomaterna. Tillsätt en nypa socker och lite salt o peppar. Låt tomatsåsen puttra medan du tillagar resten. Skiva resterande vitlöksklyftor grovt. Låt dem fräsa i rikligt med olivolja, utan att de blir brända. Tag sedan bort vitlöken (oljan ska bara ta smak av vitlöken) och fräs auberginen länge, så den blir ordentligt gyllenbrun. Tillsätt zucchinin mot slutet. När grönsakerna är genomstekta och gyllene läggs dem på ett papper så att överflödig olja får rinna av. Koka pastan, smaka av tomatsåsen. När pastan är al dente häller man av vattnet, tillsätter tomatsås, aubergine och zucchini. Lägg upp direkt på tallrikar, strö över lite hackad basilika och strö över hyvlad pecorino. Ät och njut!

I vår (nåja, min) strävan att äta mindre kött i synnerhet och mer varierad kost i allmänhet, så har vi infört en sopp-dag i veckan. Mycket bra då den är ofta vegetarisk, och om vi har kött i så är det inte huvudingrediensen. Vi får se hur vi håller i detta under den varma delen av året (tips på kalla soppor någon?), men än så länge funkar det utmärkt.

Vi har alltså testat en hel del soppor, men faller gärna tillbaka på några favoriter. Den här tomat- och paprikasoppan är en av dem. Ursprungligen kom receptet från ICAs Buffé, men har modifierats under tidens gång. Nu är den prefekt i all sin enkelhet, med härlig tomatsmak, mustighet från grillad paprika och lite hetta från Ajvar Relish. Snabbt som tusan går den att laga också. Perfekt när man kommer hem sent från jobbet med kurrande mage.

När paprikorna är i säsong (inte nu alltså) grillar vi själv paprikan i ugnen, precis under grillgallret, så att skalen svartnar. Skalet tar vi sedan bort såklart! Annars så köper vi grillad paprika på burk. I hyllan med utländsk mat brukar de ha riktigt bra grejer. När du väl är där tar du en burk stark Ajvar relish också!

Tomat- och paprikasoppa

4-5 portioner
1 gul lök
rapsolja till stekning
1 burk grillad paprika alt. 4-5 paprikor som grillas i ugnen
5-7 dl passerade tomater (Muttis passata är att föredra)
lika mycket vatten
1 dl stark Ajvar relish
salt, peppar

Gör såhär:
Hacka löken och fräs den mjuk i olja. Strimla paprikan och låt den fräsa med någon minut. Tillsätt passerade tomater och ajvar relish. Tillsätt även lika mycket vatten som passerade tomater. Låt koka några minuter. Mixa soppan slät med stavmixer eller blender. Späd med mer vatten om det behövs och smaka av med salt och peppar. Servera med en klick turkisk yoghurt och bröd eller quesadillas.

Det har varit lite dött på bloggen ett tag. Jag skyller på bröllopsbestyr (både egna och andras). Det betyder att det kanske blir lite glesare med inlägg här ibland, om detta inte ska förvandlas till en bröllopsblogg. Och det ska det inte!

Men äta måste man ju. Och man kan inte köpa mat från Kolgrillsbaren varje dag. Då är det tur att det finns snabba rätter att ta till. Trots att våren tillfälligt dragit sig tillbaka är jag fortfarande sugen på lättare rätter, så som sallader med couscous, bulgur eller andra gryn/frön. Så exemplet nedan kommer säkerligen varieras i det oändliga framöver.

Basen är som sagt någon form av gryn eller frö som man gillar. Detta kokas och blandas med grönsaker/frukt man gillar. Här hittar vi bland annat avokado, melon, sparris och tomater. Lite god olja, salt och peppar hälls och strös sedan över det hela. Stek/grilla sedan lite fisk, kött eller som här Halloumi och servera med en god sås. Vi testade en mango/chilisås som var helt godkänd!

Jag har länge varit sugen på att testa att göra egna meze-rätter och tyckte att min födelsedagsfest var ett ypperligt tillfälle. Vilka är inte bättre att experimentera på än sina goda vänner? Jag försökte hålla mig till ett enhetligt tema, men det blev tillslut en litet mishmash av grekiskt, libanesiskt och en touch av Nordafrika, men gott blev det hursom!

Efter att ha tillbringat en hel dag i köket kan jag ge ett litet tips: var några stycken som hjälper till att laga maten (mycket trevligt också), alternativt kan man förbereda lite mer dagarna innan. Det blev ganska hektiskt med andra ord, och väl uppdukat högg vi in på maten så snabbt att det inte fanns en chans till att fånga den på bild. Som tur var blev det lite mat över, så vi fick lunch dagen efter och en chans till fotografering.

Då flera av rätterna var utanför min “comfort zone” så följde jag de recept jag hittade ganska noggrant. De plockades från höger och vänster, och jag länkar helt sonika till de sidor jag tog mina recept.

Bland det som blev kvar dagen efter (vilket förhoppningsvis inte betyder det som blev mindre gott) hittar vi vinbladsdolmar och köttfärspiroger, bakade med denna deg. Jag gjorde även några vegetariska som innehöll frästa champinjoner, vitlök och bladspenat kryddade med spiskummin och paprikapulver. En tabouhle med massa bladpersilja, morotsdipp (förenklad variant av detta recept) och lite oliver.

För övrigt serverades även små kebab-spett, fast på älg, en böndipp med avokado, som är precis som denna avokadohoummus, fast med blandade bönor istället (ja, det blev ett felköp), fetaostfyllda paprikor och orientaliskt tunnbröd.

Till efterrätt slog jag till med baklava (jag är en sucker för sötsliskiga saker), som jag gjorde ungefär efter detta recept. Missade mandelmassan och tog istället 1 dl mandel och lite mer socker. Det blev riktigt bra, men jag undrar om man inte ska skära rutorna innan man gräddar, för att slippa allt fnas….

Summa sumarum så blev det väldigt gott och inte alls så krångligt som jag tänkte mig. Jag har helt enkelt fått blodad tand, så det upp! Det kommer säkerligen mer meze framöver!

Häromkvällen lagade sambon underbara veggobiffar. De var faktiskt bland de godaste veggobiffar jag ätit. Någonsin! Inget dumt betyg alltså, och till min stora glädje blev det riktigt många, så det räckte till matlådor två dagar i rad! Nu är ju mat i matlåda inte det mest fotogeniska som finns, men någon där ute kanske jag kan inspirera i alla fall… Receptet är från Saltå Kvarn, och det är mest förfarandet som är modifierat. Sambon experimenterar lite mindre än jag och ibland ger det de bästa resultaten!

Vegetariska biffar med Quinoa och Dinkel

4-6 portioner
1 dl hel dinkel (vi använde ICAs ekologiska mat-dinkel)
1.5 dl quinoa (svart eller röd ger snygga biffar)
1 grönsaksbuljongtärning
2 ägg
2 msk ströbröd
2 msk créme fraiche
1 gul lök
1 finriven morot
1 vitkölksklyfta
salt och peppar
olja till stekning

Gör såhär:
Koka dinkel enligt förpackningen. Koka quinoa i grönsaksbuljong, också det enligt förpackningen. Låt sedan överflödig vätska rinna av noga, smeten kan bli lite lös annars. Blanda ägg, créme fraiche och ströbröd i en bunke och låt svälla några minuter. Hacka löken och vitlöken fint, riv moroten och blanda ner allt i ströbrödsblandningen. Blanda till sist ner dinkel och quinoa. Salta och peppra. Smeten kan fortfarande vara ganska lös, så det enklaste är att helt sonika klicka ut smeten i en het stekpanna med olja. Grädda biffarna några minuter på varje sida. Servera gärna med ris och en fetaostcreme gjord på smulad fetaost och créme fraiche. Sallad är också alltid gott!

När ni ätit er mätta så är det bara att se fram emot mumsiga matlådor de närmaste dagarna!