Påsk-bakandet fortsätter…
…med bagels. Bagels är ett annat bröd som ibland skapar cravings hos mig. De går ju ofta att få tag på på caféer, men sällan annars. Degen är i princip den samma som för pretzels, men skillnaden är att man kokar bagels i honungsvatten innan gräddningen. Här gjorde jag en fullkornsvariant med dinkelmjöl.
Detta är mitt andra försök att baka bagels, och ännu har jag inte fått till den där riktiga kompakta segheten. Jag får helt enkelt jobba vidare. Receptet kommer återigen från boken Bröd av Jan Hedh och är återigen halverat.
Fullkornsbagels med dinkel
10-15 st
Fördeg:
10 g jäst
125 g vatten
180 g vetemjöl special
Lös upp jästen i vattnet, tillsätt mjölet och knåda 10 minuter. Låt jäsa i inoljad bunke ca 3 timmar, eller över natt i kylskåp.
Stora degen:
10 g jäst
150 g rumsvarm mjölk (Jan säger 125 gram, men jag tyckte det blev väl torrt)
200 g dinkel fullkornsmjöl
175 g vetemjöl special
5 g honung (liten tesked)
25 g rapsolja
12 g salt
50 g honung till kokningen, ägg att pensla med samt sesamfrön och linfrön att strö på.
Lös upp jästen i mjölken. Häll degspaden över fördegen och tillsätt mjöl och honung. Kör i assistent, ca 3 minuter på låg hastighet. Tillsätt sedan smöret och kör 5 min till. Tillsätt sedan saltet, öka hastigheten och kör 10 minuter. Låt vila 30 minuter i en inoljad, övertäckt bunke.
Dela sedan degen i 10-15 bitar. Forma dem lite avlånga och låt vila 5 minuter. Rulla varje bit till en ca 30 cm lång sträng, som är ganska tjock, och forma till en ring. Tryck ihop skarven ordentligt! Låt jäsa på och under duk i 45 minuter.
Sätt ugnen på 230 grader. Koka upp 5 liter vatten med 50 g honung (går att skala ner lite). Lägg i några bagels i taget och låt koka 1 minut. Vänd några gånger under tiden. Låt rinna av med hjälp av hålslev och lägg på en plåt. Pensla bröden med ägg och strö över linfrön, sesamfrön eller varför inte vallmofrön. Grädda 12-15 minuter, tills de är gyllenbruna. Ät gärna med philadelphiaost!
Pretzels: Nu i ett kök nära dig (eller mig)!
Det hela började nog under mitt år som utbytesstudent i USA. Jag upptäckte att det fanns en annan sorts pretzels än de hårda, “salta pinne-liknande” sakerna jag ätit tidigare. Det fanns stora, mjuka kringlor med massor av salt på!!! Jag blev fast på en gång. Jag har aldrig sett dessa bröd hemma i Sverige, men har så fort jag fått chansen utomlands satt i mig en eller ett par (men där går gränsen, de är ju ohyggligt stora). Ofta har det skett på flygplatser av någon anledning. Jag har även inmundigat endast en pretzel till lunch under en hektiskt konferens i USA. (Men egentligen har de sitt stora fäste i Tyskland och kallas där Bretzel.)
Med tanke på min förkärlek för dessa salta bröd så är det lite konstigt att jag väntat nästan två år med att baka dem själv. När de hela tiden funnits i min Bröd-bok av Jan Hedh. Kanske var det rädslan att de inte alls skulle motsvara förväntningarna? Eller så var det bara idén att doppa bakverk i kaustisk soda som har fått mig att tveka.
Inte längre! Påskens bakmaraton inleds helt resolut med pretzels. Så här i efterhand så inser jag att det inte var särskilt svårt. Dessutom blev de fantastiskt goda, så nu måste jag bara hejda min instinkt att äta så många jag kan medan de finns tillgängliga. Annars blir de inte långlivade. Å andra sidan behöver jag fortfarande jobba på formen en hel del. En ny omgång på annandan kanske?
Receptet är taget nästan direkt från Jan Hedhs bok “Bröd”, men halverat. Det är ganska bra så man hinner snurra till alla kringlorna innan de jäser för mycket. Jag passar på att dela med mig av lite iakttagelser och knep o knåp för att underlätta för er andra.
Mjuka Pretzels
10-15 st
Fördeg:
10 g jäst
125 g vatten
180 g vetemjöl special
Lös upp jästen i vattnet, tillsätt mjölet och knåda 10 minuter. Låt jäsa i inoljad bunke ca 3 timmar, eller över natt i kylskåp.
Stora degen:
10 g jäst
150 g rumsvarm mjölk (Jan säger 125 gram, men jag tyckte det blev väl torrt)
375 g vetemjöl special
5 g honung (liten tesked)
25 g smör (rumsvarmt)
12 g salt
Kaustisk soda till lagen, grovsalt att strö över.
Lös upp jästen i mjölken. Häll degspaden över fördegen och tillsätt mjöl och honung. Kör i assistent, ca 3 minuter på låg hastighet. Tillsätt sedan smöret och kör 5 min till. Tillsätt sedan saltet, öka hastigheten och kör 10 minuter. Här tyckte jag degen var otroligt torr och kompakt, och tillsatte därför lite mer mjölk. Med tanke på att slutresultatet blev så bra, sa nog degen vara såhär hård, men assistenten klagade lite.
Låt vila 30 minuter i en inoljad, övertäckt bunke. Dela sedan degen i 10-15 bitar. Forma dem lite avlånga och låt vila 5 minuter. Var sparsam med mjöl på bänken, så bröden inte blir för torra och svåra att rulla. Om de ändå bara glider kan du blöta händerna lite. Rulla varje bit till en ca 50 cm lång sträng, som är tjockare på mitten. Forma en kringla och låt jäsa på och under duk i 45 minuter. Mina blev lite väl tjocka, så var inte rädd att göra stora tunna bröd, de går bra att baka sen i alla fall!
Sätt ugnen på 230 grader. Häll upp 100 g kaustisk soda i en rostfri kastrull. Fyll på med 1 liter vatten och låt koka upp. Tag av från plattan och tillsätt ytterligare 1 liter vatten. Nu ska lagen vara ca 40 grader. Var försiktig med lagen som är frätande, använd gärna skyddshandskar och skyddsglasögon! Doppa bröden i lagen med hjälp av t.ex. en stekspade i rostfritt. Lägg sedan bröden på en plåt med bakplåtspapper (var snabb för de kan nu fastna i verktyget). Se till att alla bröd hamnar på bakplåtspappret, de fastnar stenhårt på plåten. Strö över grovsalt och grädda 12-15 minuter. Avnjut gärna med en kall öl!
Japaninspirerad “titta va ja hitta” middag
Har du någon gång läst ett inlägg på en matblogg som börjar ungefär såhär: “Idag slängde jag snabbt ihop en fantastisk middag på de rester som gömde sig längst in i kylskåpet…”? Det kan vara ganska irriterande, eller hur? Vem har alla dessa fantastiska ingredienser liggande som rester? Var kommer all inspiration ifrån? Ska jag springa iväg och köpa allt detta (och låta det bli “rester”) för att efterlikna denna rätt? Eller ska jag bara le åt det hela, lägga mig på soffan och käka mackor.
Alltså: med risk för att irritera sådana som mig så ger jag er här middagen jag faktiskt slängde ihop av riktiga rester och som blev supergott! Om ni nu ser till att laga detta själva bli jag såklart inte ledsen. Men lika glad blir jag om ni blir inspirerade och gör er egen variant. Eller lägger er på soffan och käkar mackor. Ni har ju alla fall läst det här inlägget!
Marinerad biff med mangosallad och nudlar
1 portion
2-3 skivor rostbiff eller annan överbliven stek
japansk soja
mirinvin
sake -lika delar av alla tre
en skvätt citronljuice
ingefära
chili
lite råsocker
en liten morot
några broccolibuketter
ca 1/3 mango
1 portion valfria nudlar - gärna ägg eller typ ramen
Gör såhär:
Strimla rostbiffen. Blanda soja, mirin, sake, citronjuice, ingefära, chili och råsocker. Smaka av och tillsätt lite mer av något om så önskas. Lägg köttet i marinaden och gör något annat i 30-60 minuter. En löprunda kanske? Eller ett avsnitt av “Mad Men” om det passar bättre. Skala och strimla moroten. Dela broccolibuketterna i mindre bitar. Koka dessa MYCKET lätt i saltat vatten och låt sedan rinna av. Strimla mangon och blanda med morot och broccoli. Tag köttet ur marinaden och låt marinaden koka upp (tex i mikron). Koka nudlarna enligt förpackningen. Lägg nudlar i botten av en skål, lägg grönsakerna ovanpå och toppa med köttet. Häll den varma marinaden över och dekorera med sesamfrön, eller som i mitt fall, furikake. Kryp upp i soffan och glöm inte att sörpla lite!
Vår i luften och på tallriken!
Medan jag roade mig i skidbackarna i Italien kom visst våren till Sverige! Det är så himla härligt med all snö som smält, ljumma (nåja i jämförelse) vindar och de ljusa kvällarna. Och det kommer bara bli bättre och bättre!
Med vårens antågande så blir jag direkt sugen på mer somrig mat. Vissa har visst plockat fram grillen redan, men jag tror det får vänta ett tag till. Däremot så tycker jag det är dags att ersätta mustiga grytor och värmande soppor för lättare rätter, ljumma sallader och kallskuret! Det kommer med andra ord en hel del vårinspiration framöver, och snart så kommer maten också kunna fotas i ordentligt dagsljus. Bara positivt med andra ord!
Idag bjuder jag inte på något recept, utan ni får hålla till godo med lite inspiration (förhoppningsvis). Med i handbagaget från Italien hade jag med mig en helt fantastisk aubergine. Jag är inte alls förtjust i denna grönsak annars. Jag tycker den är ganska slemmig och osmaklig, även om man “steker skiten ur den” som bror skulle säga. Den här stora ljuslila varianten var helt annorlunda! Mild och god och inte alls så slemmig! Tyvärr har jag inte sett dem här hemma.
Med den som bas blev söndagsmiddagen en kavalkad av ugnsrostade grönsaker (adjö rotfrukter) tillsammans med hela vitlöksklyftor och hel schalottenlök. På med olivolja, salt och peppar, in ugnen på 225 grader i 15-20 minuter och vips så har du ett fantastiskt tillbehör till exempelvis några skivor rostbiff, grillad kyckling eller lax.
Skidsemester bland pasta, polenta och massor av ost!
Väl hemma igen efter skidsemestern i Aosta-dalen (Gressoney närmare bestämt) har den stukade handen läkt så pass att jag kan använda tangentbordet någorlunda bekvämt igen. Åkte snowboard gjorde jag såklart hela tiden! Detta trots att att envetet snöoväder försökte stoppa oss de sista dagarna. Förutom skid- och snowboardåkning så har veckan bestått av goda öl i solen (den lilla vi fick) samt mycket och god mat. Tyvärr så fotades maten knapphändigt, så ni får stå ut med en liten beskrivning utan bilder denna gång.
Bland höjdpunkterna så finner vi gnocchin på Rifugio Guglielmina (men även deras lasagne är toppen) och en fantastisk pasta carbonara på La Tana del Lupo. Det sistnämnda stället bjöd även på systemets mest galna och energiska ägare samt en fantastisk utsikt från solstolarna. När man är i Aosta-dalen är man även tvungen att äta Zuppa Valdostana (eller Aosta-soppa som jag kallar den). Den består av kål, bröd och en ansenlig mängd ost i en klar buljong. Låter lite konstigt, men är en riktigt god och framförallt mättande måltid efter några timmars åkande. Här kan man också börja ana denna del av Italiens förkärlek till ost. Mycket ost. Förutom den ostfyllda soppan så kan man få polenta med ost (här kan vi snacka mättande!) stora ravioli i ostsås och lasagne som innehåller mer ost än annat. Såklart så får man alltid lite parmesan att pudra över.
Förutom de stora mängderna ost så började vi även med den trevliga ovanan att doppa vitt bröd i olivolja (och balsamvinäger). En farligt beroendeframkallande anrättning som säkerligen kommer anammas här hemma också. Med mig hem har vi några flaskor vin från orten, lite salami från den lokala butiken samt en massa inspiration till de fantastiskt goda, men även enkla pastarätterna som jag tycker är så typiskt för Italien. Allt du behöver är bra råvaror och lite tid!
Fredagsmys och uppladdning
Såhär laddar jag upp inför den stundande skidresan, popcorn och weissbier. Lite solsidan på TV medan den sista tvätten som ska packas ner torkar. Nu drar vi till Italien för en veckas skid- och snowboardåkning. En hel del god mat och gott vin kommer det säkerligen också bli! Ses om en vecka!
Cooking with dog*
Min kontakt med japansk mat har i princip stannat sig vid sushi. Både vad det gäller att äta och att laga. Under mina veckor i Sydney i våras fick jag under en lunch på stan upp ögonen för japanska soppor. Nudlar i smakrik buljong med olika tillbehör placerade på ett otroligt konstnärligt sätt. Enkelt och jättegott!
Sedan dess har jag letat runt lite på nätet och försökt hitta ett bra recept som inte är allt för komplicerat. Jag hittade inget okomplicerat recept som jag blev sugen att testa, men med Margit Richers (min favvobloggare just nu) mer eller mindre galna/avancerade tillagningar i bakhuvudet så tog jag mig an ett av de mer komplicerade recepten.
*Det mesta av inspirationen kommer från ett YouTube-klipp där Francis, en pudel som pratar engelska med fransk brytning (det kanske är japansk, men jag associerade till Frankrike) berättar hur man lagar Japansk nudelsoppa tillsammans med en liten japanska! Det finns en hel matlagningsserie med denna bisarra frans/engelsk/japanska hund och den lilla tanten.
I slutändan gjorde jag ändå några förenklingar (både pga av brist på ingredienser och önskan att få med andra), men tycker att jag höll mig tillräckligt nära originalet i alla fall. Förlåt om jag ändå förolämpar någon japan nu, jag vet att ni är väldigt noggranna med er mat!
Som hunden säger “this recepie is complicated” och det kräver lite förberedelser, men belöningen är en riktigt mumsig nudelsoppa som inte ens bor på samma planet som snabbnudlarna alla studenter antas äta.
Japansk nudelsoppa med kycklingbröst
3 portioner
Dag 1:
2 kycklingbröstfiléer (ca 300g)
toppen på en purjolök
1 bit ingefära
vatten
3 ägg
1.5 msk japansk spja
1.5 msk mirin-vin
1.5 msk sake (jag tog bara mirin)
Bryn kycklingfiléerna (gärna med skinnet kvar) i en teflonbottnad kastrull. Börja med skinnsidan och vänd när den blivit gyllenbrun. Tillsätt toppen av en purjolök, en krossad bit ingefära och häll på vatten så det täcker kycklingen. Ställ en skål på kycklingen så den håller sig nere. Koka i 40-60 minuter och skumma under tiden samt fyll på med mer vatten när det behövs.
Dag 2:
Buljongen från gårdagen
4 msk japansk soja
2 msk sake
1 msk farinsocker
kycklingen från gårdagen
1.5 tsk dashi-pulver (med bonitofisk)
8 dl vatten
1 purjolök (nedre delen)
några shiitake-svampar
en näve bladspenat
ett halvt broccolihuvud
äggen från gårdagen
ca 200 g ramen-nudlar (vetenudlar)
Börja med att koka upp buljongen från gårdagen. Tillsätt soja, sake och brun farin och låt reducera ett tag. Minst 3 dl ska vara kvar tillslut. Tillsätt sedan kycklingfiléerna från gårdagen och låt bli varma i buljongen (sätt nu på lock så inte all buljong kokar bort).
Koka upp vattnet och tillsätt dahsi-pulver under omrörning, ställ åt sidan
Skär purjolöken i 5-7 cm långa bitar. Gör en skåra längsmed, tag de yttersta (vita lagren). Vik ut dessa lager och strimla fint på längden. Lägg i kallt vatten.
Koka upp vatten och koka broccolin (skuren i små buketter) lätt. Låt rinna av. Koka sedan spenaten lätt, kyl i iskallt vatten och krama sedan ur ordentligt.
Dela shiitake svampen i kvartar eller skivor. Jag kokade mina något i buljongen, men det tror jag inte behövs. Dela äggen på mitten (jag använde mig av en sytråd). Tag upp kycklingen ur buljongen och skär i cm-breda strimlor.
Koka nudlarna enligt beskrivningen på förpackningen. Häll upp 1 dl kycklingbuljong och ca 2 dl dashi-buljong (enligt tycke och smak, om man har sådant) i portionsskålar. Lägg i nudlar och placera sedan tillbehören på ett snyggt sätt ovanpå nudlarna. Ät med pinnar och sörpla mycket!
Notera:Jag har inte förklarat ingredienserna så noga, men då jag kunde googla mig fram till det mesta så kan säkert mina intelligenta läsare också det! Kommentera annars gärna och ställ frågor, eller upplys mig om jag missuppfattat allt för mycket angående det japanska köket!
Hög tid att variera semlan!
Det händer då och då att jag förhandssnackar om en rätt som sedan aldrig dyker upp på bloggen. Det beror ganska ofta på att vi vid tillagningstillfället är alldeles för hungriga för att jag ska hinna göra en snygg uppläggning och fotografera rätten. Vad är väl ett matinlägg utan ett foto? Ett lite ovanligare scenario är att rätten blir så tråkig att det inte finns något att berätta. Detta senare hände idag och med den lilla förklaringen varför majsplättarna aldrig mer kommer bli omtalade lämnar vi ämnet.
Vilken tur att jag fortfarande får förgylla tisdagarna med semlor! Nu när semmel-säsongen lider mot sitt slut så inser jag att jag inte varierat mig särskilt mycket i år. Många traditionella semlor har det blivit, men nu var det dags för förändring! Att jag inte hade särskilt många ingredienser hemma bidrog också en hel del.
Istället för den vanliga mandelmassan så malde jag valnötter som sedan blandades med lite florsocker, vaniljpulver och en skvätt grädde. Detta hamnade i semlan som sedan toppades med äppelmos (ett nyttigt alternativ) och pudrades med kakao. Hälften toppen hälften sådär kan väl resultatet sammanfattas. Valnötskrämen blev toppen och kommer helt klart dyka upp i en semla igen. Äppelmoset blev istället lite tråkigt. Vaniljsås hade nog varit bättre, eller kanske lite chokladmousse? Tur att det är några tisdagar kvar att leka med!
…om det blir tomatsås över!
Så släng den för guds skull inte!
Nu menar jag ju den från gårdagens kalvfrikadeller. Jag var helt övertygad om att jag bloggat om den fantastiska fiskgrytan som blev till i kvarlämnad tomatsås från förra frikadellkoket. Jag verkar helt ha missat det (vilket innebär att jag förmodligen inte heller sparat någon form av recept). Men stoppa nu tomatsåsen i frysen så återkommer jag med min fiskgryta, promise!
Kalvfrikadeller i syrlig tomatsås
Frikadeller har tidigare inte lockat mig särskilt mycket. Idén att koka köttbullar i stället för att steka dom har helt enkelt känts… tråkigt. Sedan så testade jag hemmafruns lammfrikadeller, vilka gjorde en stor succé. Så stor succé att jag blev väldigt sugen på att göra frikadeller igen. Med all kalvkött vi nu har i frysen kändes det naturligt att använda kalvfärs denna gång. Liten variation på temat, med samma storartade succé. Enligt undertecknad i alla fall, för jag får faktiskt ha dem för mig själv hela veckan!
Kalvfrikadeller i syrlig tomatsås
4-5 portioner
500 g kalvfärs
2 nävar färsk basilika
0,5 dl ströbröd
drygt 1 dl riven parmesan
1-2 msk grädde
salt, peppar
2 tetror passerade tomater
4 vitlöksklyftor
lite olivolja
saften och skalet av en stor citron
2-3 tsk honung
salt, peppar
Gör såhär: Hacka basilikan fint och blanda allt till färssmeten. Rulla till små frikadeller (eller större om tålamodet tryter). Hacka vitlöken fint och fräs någon minut i olivolja. Tillsätt de passerade tomaterna och låt puttra någon minut. Riv skalet av citronen och tillsätt det samt saften. Låt puttra någon minut till. Smaka av med honung, salt och peppar. Lägg försiktigt ner frikadellerna i tomatsåsen och koka ca 10 minuter (beroende på storlek). Servera med pasta och en god sallad. Riv över lite mer parmesan och strö över lite nymalen svartpeppar!
