Den röda tråden

Mitt i jakten på sommarens första smultron passar jag på att önska er alla en riktigt skön midsommar! Här är vädret på vår sida för en gång skull!

Namnet på rätten talar ju för sig själv. Man tar lite ditt och datt som man har hemma, vilket blir en pytt. Pytten steker man sedan i en panna. Sedan får man gärna servera ägg och inlagda rödbetor till.

Eller; så kan man göra som min käre far. Man kan laga pyttipanna som vilken rätt som helst där man följer recept. Då hackar man gul lök som bryns försiktigt. Man tärnar den överblivna älgsteken från helgen (eller tar helt sonika en bit älg ur frysen enkom för pyttipannans skull), samt Tillmans falukorv*. Till sist tärnar man kokt potatis, som gärna den får vara kvar från söndagsmiddagen. Annars blir det här en lite väl avancerad rätt. Så steker man köttet och potatisen tillsammans med löken. Saltar och pepprar försiktigt och serverar sedan med stekt ägg och rödbetor.

Om man gör på det sätten kan man till och med imponera på italienare till den milda grad att man får ta med sig råvarorna till Italien och laga rätten på plats. Det tycker jag är imponerande!

Nu verkar ju jag inte vilja imponera på varken italienare eller andra utlänningar, för jag gjorde just pyttipannan till den rensa-kylen rätt den så ofta är. Framförallt blev potatisen bryskt utbytt mot zucchini och korven var en bit mumsig chorizo. Och visst ser vi rödlöken konkurerra ut den gula brodern helt. Så blev det också bara nästan lika gott som pappas.

*Pappa säger att även Tillmans falukorv börjar tappa stinget. Alltså ingen privatimport från Bollnäs längre. Falukorven från “Britta o Lennarts nära kött” i Norsholm är ett gott alternativ.

Trots några regnskurar i helgen så har grillandet tagit fart på riktigt.
Köttet blev de sista bitarna entrecote från Ullälva-kalven som vi aldrig tröttnar på.
Såsen blev en gammal favorit, som från början kommer från Rebecca. Mixa ruccola/bladspenat/annan småbladig sallad, valfria örter (denna gång tre sorters basilika), en vitlöksklyfta, ett par matskedar olivolja och lite turkisk yoghurt. Blanda sedan ner mer turkisk yoghurt, till valfri styrka och smaka av med salt och peppar
Salladen blev genast en ny favorit. Vattenmelon tärnas och blandas med tärnad fetaost, bladspenat och färsk lök. Ringla över lite god olivolja, dra över några varv på pepparkvarnen och strö över lite flingsalt.

Enkelt och gott, precis som de ska vara på sommaren.

Jag laddar lite extra inför matchen mellan England och Algeriet med ett glas Pimm’s. Pimm’s (no 1) är en Gin-baserad dryck där örter, frukt och likör är tillsatt (receptet är hemligt såklart). Det är en stor favorit sommartid på pubarna i England och beställs med fördel i kannor för sällskapet att dela på. Pimm’s har en väldigt speciell smak som är svår att beskriva, och därmed bör upplevas! Om man inte har vägarna förbi Storbritannien i sommar finns Pimm’s även att beställa på Systembolaget (nr 8416). Men inte går det bättre för England, trots mina ansträngningar.

Pimm’s fruit cup

1 del Pimm’s no 1
3 delar fruktsoda/sprite/lemonad
Valfria frukter i tärningar så som äpple, apelsin, citron
Gurka
färsk mynta
is

Gör såhär: Skär frukten och gurkan i tärningar. Lägg i en kanna tillsammans med is. Fyll på med Pimm´s och fruktsoda. Servera dina gäster och avnjut gärna medan ni pratar engelska med tillgjord brittisk accent. Have fun!

Premiär för östgöta-jordgubbar, solsken, fotbolls-VM och dessutom grillning i goda vänners lag en vanlig onsdag. Ska man våga tro på sommaren nu?

Herman* kom hem till mig, med noga instruktioner om hur han skulle skötas. Det var omrörning många gånger om dagen, matning, pyssel och så skulle han andas ordentlig såklart. Sedan så kom han ju med ett recept på Herman-kaka också.

Jag började med att ha honom instängd i burken en hel eftermiddag. Åkte sedan till sommarstugan över helgen och lämnade Herman ensam hemma. Sedan fick han visserligen lite mat, men det där med omrörning skötte jag aldrig riktigt bra. Men den snälle Herman bubblade på glatt hela tiden.

När det tillslut var dags att baka kaka på Herman så kunde jag ju inte hålla mig till recept-förslagen jag fått, utan var tvungen att göra en egen Herman-kaka. Och även här var Herman mycket förlåtande och utvecklades till en väldigt saftig och god kaka. Om jag bjudit på denna innan jag försökte ge Herman nya hem så kanske fler hade velat adoptera en bit!

*Nej, herman är inget djur, utan en kedjebrevs-surdeg som jag fick äran att adoptera

Herman-kaka med rabarber och körsbär

1 del herman surdeg
3 ägg
1,5 dl sur visgrädde (har man inte sur grädde lika ofta som jag funkar säkert cremé fraiche också)
2,5 dl socker
3,5 dl vetemjöl
0.5 tsk ekologiskt vaniljpulver
1 tsk salt
skalet av en citron, saften av en halv
300 g rabarber
1 dl surkörsbärs-kompott (eller något annat du tycker är gott)

Gör såhär:
Följ instruktionerna du fått med din Herman. Dela honom i fem delar, ge bort fyra och använd den femte delen till denna kaka. Vispa ägg och socker pösigt. Blanda ner Herman, grädde och citronen, salt och vaniljpulver. Rör ner mjölet. Tillsätt till sist rabarbern som är skuren i cm-stora bitar. Ströa och bröa en form, ca 24 cm i diameter. Häll i smeten och lägg sedan körsbären på toppen. Grädda i 175 grader ca 1 timme.

Sambon hade rotat i bloggens arkiv och önskade sig denna quinoasallad med kallrökt lax. Utan att titta närmare på salladen så komponerade jag något som såg ut såhär:

Ingen sallad blir den andra lik när jag tar ut svängarna i köket, men basidén är densamma. Quinoa, valfria grönsaker, kallrökt lax och en grönmögelröra/sås. Denna gång blev det en sås som mer liknade den klassiska Blue cheese-såsen. Det är något jag kommer upprepa inom en snar framtid, för såsen omvandlade en helt ok sallad till en 5-poängare!

Med denna sallad i magen och “Morden i Midsomer” på TV så kan man dessutom nästan lura sig själv att det är sommar.

Blue cheese sås

100 g grönmögelost (gärna en smakrik Roquefort)
1 dl Créme Fraiche
1 dl filmjölk
en skvätt citronljuice
en lite mindre skvätt worchiestersås
nymalen svartpeppar

Gör såhär: Mixa grönmögelosten med Créme fraichen, tillsätt filmjölk tills såsen är lagom rinnig. Tillsätt citronljuice och worchiestersås och smaka till sist av med svartpeppar.

Det här med nationaldagsfirande har jag inte kommit igång med på riktigt. Men något svenskare än färskpotatis-premiär kan det väl inte bli? Till färskpotatisen skulle det kanske även serverats sill, men idag hamnade potatisen i en ljummen sallad med senapsdressing. Korv till det, med tre såser dagen till ära.* Att måltiden intogs ute på altanen, vid sommarstugan, där vi för första gången i år kunde gå runt i badkläder (dock inget dopp ännu) gjorde inte saken sämre. Heja Sverige!

*BBQ sås, vitlökssås och pesto ifall någon undrade vad som låg på tallriken.

Det är verkligen stiltje här på bloggen nu. Kom på mig själv med att förutom att mina egna blogginlägg tryter så har jag knappt tagit mig tid att läsa mina favortitbloggar på sistone. Jag ska skärpa mig på båda fronterna.

Jag har i alla fall hunnit med en sväng på den internationella Matfestivalen, som kuskar runt i Sverige och nu hamnat i Linköping (sista dagen idag). Mumsiga crêpes till lunch, franska ostar, saftiga körsbär, mumsiga kanderade nötter och ett gäng oliver blev resultatet av besöket. Tur att jag bara han med ett lunch-besök, annars hade jag nog länsat fler stånd. Det är alldeles för trevlig att ströva runt och prova en stor del av det europeiska köket!

Jag gillar fisk. Jag har haft turen att växa upp med egenfångad abbore och gädda, rökt flundra och ål hos pappas kompis, lax i alla dess former och allehanda andra mumsiga fiskrätter som inte kan liknas vid de (ofta) osmakliga rätterna som serveras i skolan.

Fet fisk ska även vara bra för hälsan (skydda mot Alzheimer och allehanda andra sjukdomar) och göra en intelligent. Så långt är ju allt väl, men problemen börjar när (närapå) all fisk börjar bli utfiskad. Det har blivit mycket lax hemma, men frågetecknen runt den odlade laxen hopar sig. Så förutom lax och sill har det varit dåligt med de feta fiskarna här hemma. Tills för ett litet tag sedan, då jag upptäckte makrill!

Östersjö-jänta som jag är har jag inte fiskat makrill och den bekantskap jag tidigare har gjort med fisken är med burkvarianten i tomatsås. Inte speciellt upphetsande. Men nu har jag snöat in på rökt makrill och jag är fast! Fantastiskt gott, och dessutom grönlistad på WWF:s fisklista. Toppen! Men nu ska jag inte babbla på mer om makrillens förträffligthet. Ni får ett recept också. På en makrillröra som passar lika bra till bakad potatis, som i en wrap, eller som här i pitabröd. Precis som man vill ha den en vardagskväll på sommaren; Snabbt, Svalt och Supergott!

Makrillröra med keso

4 portioner
250 g (ett litet paket) keso
1 röd lök
2 msk kapris
2 msk tomatpuré
2 msk hackad dill (färsk eller fryst efter säsong)
en skvätt citronjuice
salt, peppar

ca 350 g rökt makrill med valfri kryddning
tunn-/tortilla- eller pitabröd*
blandad sallad

Gör såhär:
Hacka rödlöken. Blanda alla ingredienser till röran. Tag ett tunnbröd, tortillabröd eller pitabröd. Fyll med röra och lägg på fisk. Får du plats lägger du även på lite blandad sallad. Annars får den gärna vara bredvid också. Är man extra hungrig kan man även lägga på skivat kokt ägg!

*När det kommer till pitabröd är Hattings frysta de enda jag godkänt förutom mina hembakade. Dock kan man räkna antalet gånger jag orkat baka egna pitabröd på ena handens fingrar.