Den röda tråden

I väntan på att mitt storkok av bönor (kidney, borlotti och stora vita blev det denna gång) ska bli klart håller jag mig långt från spisvärmen och svalkar mig med lite isté. Perfekt nu när det är så varmt!

Jag har bara bryggt en kanna vanligt té (lite fruktig smak kanske passar?) som jag låtit svalna och lagt i några citronskivor. Förvara sedan i kylen. Vill man ha lite sötma kan man blanda i lite socker medan téet fortfarande är varmt, då löser det sig bättre. Glöm inte att ta bort citronskivorna om téet står mer än något dygn, annars kan det bli lite väl beskt!

Som jag nämnt tidigare så har jag återupptäckt mer och mer av mammas nyttigheter som jag tidigare ratat (bland annat allt vad baljväxter heter och även surdegsbröd, tänka sig!).

Flera gånger de senaste året har jag i samma anda även sneglat åt mesosten, som stått där och lockat i kyldisken. Min kära mamma var ett stort fan av mesost, medan jag själv tyckte det var ganska äckligt. Eller gjorde jag? Jag verkar ju ha någon sorts dragning åt den trots att jag flera gånger bekräftat att jag inte tycker om messmör. Idag gjorde jag slag i saken och lät en liten förpackning av Gudbrandsdalens mesost slinka med i korgen. Väl hemma var jag ganska nyfiken på hur vad jag egentligen tycker om osten idag och testade den direkt på en skiva av mitt senaste bröd. Vad tyckte jag då? Jo, den är ju väldigt söt, och lite kärv och speciell…. men jo! Jag förstår varför jag har svårt att minnas vad jag tyckte när jag var mindre, då jag fortfarande har svårt att bestämma mig. Men visst är den god, på det där speciella sättet.

Brödet då? Jo, jag har faktiskt trotsat värmen och bakat lite bröd. Mest för att jag redan efter en omgång “köpebröd” insett att jag tycker så mycket mer om mitt egna, hembakade. Sedan så behövdes det fyllas på med portionsbröd inför sommaren alla picnicar. Det blev alltså både bullar och en limpa. Degen blir väldigt lös så det är bra att använda form om man bakar ut det som limpor, och om man gör portionsbröd så kan de bli ganska platta (men det kan nästan vara en fördel när man ska göra fyllda mackor). Lite pyssel i två omgångar, kanske passar du på att ta ett dopp i pausen, annars är det inga krångligheter!

Dinkelbröd med kross & gryn

Del 1:
3 g jäst
2 dl vatten
200 g vetemjöl special

50 g 4-korns kross
50 g helt bovete

50 g korngryn
50 g dinkelflingor
6 dl vatten

Rör ut jästen i 2 dl vatten och vispa i vetemjölet. Detta blir en lös fördeg (polish). Blötlägg kross och bovete i en annan bunke. Koka gröt på korn- och dinkelflingorna med ca 6 dl vatten. Låt gröten kallna. Låt allting stå ca 3 timmar tills polishen är bubblig (det kan gå lite snabbare om du har ett lika varmt kök som jag just nu). Nu kan du gå och bada!

Del 2
8 g jäst
1 dl vatten
150 g vetemjöl special
450 g dinkelmjöl fullkorn
20 g honung
10 g salt

Blanda polish, gröt och avrunnen kross i assistenten. Rör ut jästen i vattnet och tillsätt även det, blanda i mjölet och honungen och arbeta degen ca 10-15 minuter på låg hastighet. Blanda i saltet och kör 5 minuter till, eller tills degen släpper kanten, på högre hastighet. Låt degen jäsa i bunken 1-2 timmar (dubbel storlek). Stjälp sedan upp degen på en välmjölad bänk. Vik ihop degen några gången med hjälp av en degskrapa och forma sedan valfria bröd. Låt jäsa ca en timme till (lite längre under den kalla årstiden). Baka portionsbröd i 250 grader 10-15 minuter. Limporna kan börja i 250 grader, sänk värmen till 200 efter 5 minuter och baka tills innertemperaturen är 96-98 grader (det tog kanske 25 minuter för mina lite mindre limpa). Låt svalna i bakduk!

Både jag och bloggen har varvat ner till sommartempo nu, och det beror såklart på att jag inte tillbringar lika mycket tid i köket eller framför datorn när solen skiner från en klarblå himmel. Jag får väldigt dålig aptit när det är så här varmt (eller mycket mindre än min vanliga enorma aptit i alla fall) och äter helst något enkelt och kallt. Allt möjligt grillat är ju annars ett så självklart matförslag att man knappt kan nämna det, men då kan jag istället tipsa om ett gott tillbehör till det grillade!

På Kökar, en ö i den södra delen av Åländska skärgården (den stora ön Åland kallas faktiskt för fasta Åland) ligger Peders Aplagård. Där gör dom bland annat den här fantastiska Äppelsalsan (bilden är tagen från hemsidan), som passar perfekt till grillat kött. Den funkar både som den är och utrörd i creme-fraiche eller medelhavsyoghurt. Nu har vi ju inte vägarna förbi Åland jätteofta (även om vi upptäckte salsan under förra sommarens seglarsemester) utan goda vänner upptäckte att den fanns i Brunneby Musteris gårdsbutik, utanför Borensberg. Dit tog vi en tur idag innan stranden och fyndade, förutom salsa, även några av deras goda safter. Till min stora glädje hade även Tyrell´s rotfruktschips som jag upptäckte på Heathrow (av alla platser), och inte trodde jag skulle hitta i Sverige. Tyvärr var varianten med rödbetor, morot och palsternacka slut så det får bli en vända till senare i sommar!

Helt plötsligt blev det två tips i ett, vilket inte är så tokigt med tanke på värmen, eller hur? Lovar inget om mer regelbunda uppdateringar, men förhoppningsvis ska inte inspirationen och fantasin helt smälta bort de kommande veckorna! För varmt ska det ju bli!

Nu ska jag och sambon strax iväg på midsommarfirande. Vädret verkar… som vanligt, osäkert. Det är knytis som gäller och vårt (obligatoriska) bidrag är potatissallad. Att jag sedan har bakat knäckebröd, ett levainbröd samt en hallonmousse-tårta är bara bonus!

Det blev två varianter på färskpotatissallad och jag har svårt att bestämma mig för vilken som blev godast… Testa båda under sommaren, det kommer hagla grilltillfällen i sinom tid!

Till den krämiga potatissalladen använde vi Rebeckas universalsås, och en sats blev ganska lagom till 2,5 kg potatis som delades i lagom stora bitar och kokades. Blir det sås över funkar det finfint till det grillade.

Den andra potatissalladen gjorde vi på rostad färskpotatis (i halvor eller kvartar beroende på storlek), även här ca 2.5 kg. Den blandades med en hemmagjord pesto (inspirerat av receptet i “Under valnötsträdet”) kvällen innan och sedan blandade vi i färsk lök, cocktailtomater och edamame (ett finare ord för gröna sojabönor i skidor) innan det var dax att ge sig av mot festen.

GLAD MIDSOMMAR!

Det finns många anledningar att göra dessa knäcke-kex:
- Det går snabbt, så man hinner svänga ihop dem en kväll efter träningen
- De är nyttigare än kladdkaka (som är det jag annars brukar göra när jag ska svänga ihop något snabbt)
- De går att variera i oändlighet så man kan göra av med slattar i skafferiet
- De är fantastiskt mumsiga!

Det finns säkert många fler bra anledningar, så varför inte testa själv? Precis som förra gången är de inspirerade av knäckekexen i Saltåkvarns bok “Maten Brödet Kakorna”, men ganska modifierade.

Knäckekex med tre smaker

Ingredienser:
5 dl vatten
1 dl linfrön
1 dl solrosfrön
2 msk mörk sirap
1 msk salt
9 dl blandade mjöler (jag hade lite rågmjöl, ca 2 dl skrädmjöl o resten grahamsmjöl, men ta vad du har o känner för, det är ju skåprensning på gång!)

Sesamfrön
Vallmofrön
Flingsalt
Valfria torkade örter
Kanel etc

Gör såhär:
Blanda alla ingredienser och knåda till en smidig deg. Dela degen i 3-5 bitar (beroende på hur stor din ugn är, min är liten!) och kavla ut varje del så tunt du kan, till en fyrkant. Lägg över degen på en plåt med baklpåtspapper. Ett tips är att rulla upp degen på kaveln så går den inte sönder. Fukta ev ytan något och strö över valfri topping, använd din fantasi eller exemplen ovan. Kavla fast toppingen lite lätt och sporra sedan ut rutor, stavar, trekanter eller annan rolig form. Grädda i 200 grader, ca 15 minuter och låt sedan svalna på galler. Njut!

Det har varit lite tyst från mig ett tag, men jag har varit lite upptagen med att kuska land och rike runt och fira lillasyster som tog studenten och gå på bröllop (inte bara gå förresten, toastmastra på middagen!). Jag ska snart släppa loss fantasin i köket igen, jag lovar! Närmast kommer midsommarfirande med knytis, och mina bidrag ska bli knäckebröd och mumsiga potatissallader. Jag återkommer!

Jag har suktat efter den svenska rabarbern under min tid i Sydney, och tyckte det var dags att göra slag i saken nu när jag är hemma i mitt eget kök igen. Efter en genomgång av innehållet i frysen hittade jag även några påsar frysta jordgubbar, och de blir ju snart överflödiga när årets gubbar är på gång! Varför inte ta och kombinera de båda, det blir ju en härlig smakkombination mellan sött och syrligt! Sagt och gjort så blev det två olika saker med rabarber- och jordgubbstema.

Rabarber och jordgubbsmarmelad

Här fick rabarberna och jordgubbarna samsas med citron, ingefära och vanilj. Frågan är bara om man får kalla det marmelad med så lite socker? Kanske kompott är ett bättre ord?

Ingredienser:
350 g rabarber
250 g frysta jordgubbar
Skalet av 1 citron, saften av 1/2
2 cm färsk ingefära
2 krm vaniljpulver
150 g socker (eller efter egen smak)

Gör såhär:
Ansa och skiva rabarbern, dela jordgubbarna i mindre bitar, skala ingefäran och hacka den fint, riv citronskalet. Blanda rabarber, jordgubbar, ingefära, och citronskal samt -saft i en kastrull. Jag tillsatte även lite saft från de tinade jordgubbarna, har du inte det så tillsätt 1/2 dl vatten istället. Tillsätt vaniljpulver och låt koka upp (eller låt en vaniljstång koka med). Koka i 15-20 minuter tills frukten blivit mosig. Tillsätt socker och låt koka tills blandningen klarar “marmeladprovet” (häll lite marmelad på ett kylt fat, när det svalnat drar du ett streck genom marmeladen om om det inte flyter igen är det klart). Min fick koka ca 20 minuter till. Man man även använda pektin, men jag tycker det är onödigt. Förvara i frysen om den inte går åt så snabbt (men risken finns!).

Rabarber- och jordgubbspaj

Resterande rabarber och jordgubbar blev en härlig paj med knäck-täcke. Pajen är inspirerad av min gamla blogg-favorit hemliga pappan, som tyvärr slutat blogga.

Den funkar även med andra frukter och bär, men den här varianten blev så otroligt god att jag inte vågar tala om hur mycket jag och sambon satte i oss!

Ingredienser:
3 stjälkar rabarber
250 g frysta jordgubbar
2 msk socker
vanlijpulver
ingefära (torkad)

100 g smör
1 dl socker
1 dl mjöl (drygt)
1.5 dl havregryn (drygt)
2 msk grädde
2 msk mörk sirap
1/2-1 tsk bakpulver

Gör såhär:
Ansa rabarbern och skär i lagom stora bitar. Dela jordgubbarna något och blanda med rabarbern i en form. Blanda sockret med lite vaniljpulver och ingefära och strö över blandningen.

Smält smöret i en kastrull och blanda i de andra ingredienserna. Tillsätt lite mer mjöl om smeten verkar allt för lös. Häll den ganska tröga smeten över frukten/bären och fördela så att den täcker all frukt (det här receptet räcker till en form som är ca 20×30 cm). Grädda i 200 grader tills täcket fått gyllenbrun färg, ca 20-30 minuter. Låt stå och svalna lite så att täcket blir riktigt knäckigt!

Idag serverades pajen med vispgrädde som blandades med lika mycket turkisk yoghurt, och lite florsocker. Annars är vaniljglass en höjdare!

-med motivet jag lovade att inte visa…

Sista helgen i Sydney bjöd på mycket regn och rusk, och man längtade nästen hem till Sverige och den värme som alla pratade om. På lördagen tog vi den sista turen in till centrum och shoppade, strosade och njöt allmänt av livet som Sydney-bo. På kvällen passade vi på att titta på de häftiga konstverken som presenterades på operahusets segel. Detta ljusspel var en del av Sydneys Vivid-festival med konst och musik. Titta bara vilka häftiga bilder som projiceras på seglen:

På söndagen tog jag mig en sista promenad till Coogee beach (eller det blev två sista promenader egentligen). För första gången på länge sken solen, och det var både surfare och badare i vattnet. Jag nöjde mig med att fota lite och sedan sitta på stranden, men en härlig frukost och en god bok. En perfekt avslutning på resan!

Här kommer tredje och sista delen av mina Sydney-tips. Vill ni sedan ha flera så är det bara att slänga in en kommentar, något kan jag säkert tipsa om!

Både the Rocks och Darling Harbour är områden som alla gudieböcker tipsar om, så det är absolut inget nytt, men jag har mig friheten att berätta ändå! Det är ju trots allt min blogg!

The Rocks

The Rocks, som ligger precis väster om Circular Quay, platsen där alla färjor avgår ifrån, och är ett område som bebyggdes väldigt tidigt under koloniseringen av Australien. Det finns fortfarande många historiska byggnader, trånga gränder och allmänt mysiga promenadstråk. Det finns många pubar och caféer, men förutom att bara strosa i området är det två saker jag vill tipsa om:
1) Marknaden i the rocks. På helgerna samlas konst, hantverk, kläder, smycken och andra produkter under stora segedukstak. Det är en ganska liten men mysig marknad, med många originella produkter. På fredagar ska det dessutom finnas en “Farmers Market” med lokalt odlade och producerade varor. Denna har jag tyvärr missat.
2) Pancakes on the Rocks! Denna restaurang finns på flera ställen, men original-restaurangen finns i the Rocks. Vi fick tipset att de hade fantastiska Revbensspjäll till bra priser, och de har de, helt klart! Annars är det en pannkaksrestaurang, och det är MYCKET frestande att bara äta pannkakor till middag. Men med lite sunt förnuft delar man på en pannkaksrätt till efterätt istället.

Darling Harbour

Darling harbour har fått sitt namn efter General Ralph Darling, som var guvernör i New South Wales (delstaten som Sydney ligger i) i början av 1800-talet. Darling Harbour var länge ett industriområde som så många andra började bli väldigt slitet och nedgånget på 80-talet. Då restaurerades Darling Harbour och förvandlades till ett nöjesstråk med restauranger, nattklubbar, shopping och annan underhållning. I år firade Darling Harbour sin 21:a födelsedag (vilket kanske kan jämföras med vår 18-års dag) i ny tappning. Det är mysigt att bara strosa längs hamnen i Darling Harbour, men trevligast är att komma dit på kvällen och äta god mat eller dricka goda drinkar (eller varför inte både och). Har man tur kan man även beskåda fyverkerier i hamnen, och då gärna från bron som går över Darling Harbour. Ett mycket trevligt ställe för en avslappnad middag och goda, prisvärda drinkar är Blackbird Cafe. Det är en restaurang/cafe/bar med mycket (ungt) folk och ganska hög ljudnivå, men bartendrarna kan verkligen sitt jobb och maten är god. Ett annat ställe jag blivit tipsad om är The meat and wine co. De ska vara väldigt bra på stekar och ha en lång vinlista (no shit), värt att testa!

Mina “Darling Harbour by night” bilder har visst gått och gömt sig. Så håll till godo, eller upplev själv vettja!

Så var Australienäventyret över för den här gången, och det är skönt att vara hemma! Missförstå mig inte, jag har verkligen trivts i Australien, och speciellt Sydney, men nästan två månader utan möjlighet att baka har skapat en enorm abstinens. Första degen är redan satt och jag har planer på dinkel-ciabatta, valnötsbröd, klassiska kanelbullar, biscotti och massor av annat.

Med mig hem har jag även två nya smaker. Dels fick jag med mig en macademiaolja som har en otroligt härlig doft och smak (om man som jag bara älskar macademianötter i alla fall)! Den ska tydligen vara jättebra att woka med, men funkar även i dressingar och bakverk! Dessutom hittade jag till sist Wattleseeds. Efter att Sanna på Ett lingon skrev om detta frö jag har frenetiskt letat i hela Sydney och sista helgen hittade jag till slut dessa frön. Rostade ska de ha en nöt- kaffe- chokladton och funka många desserter men även saker som inte är söta (Savory, är det någon som har en bra översättning på det?). Såklart jag blir sugen på att experimentera! Jag kommer såklart att dela med mig av både mot- och framgångar här på bloggen, nu när den återfår lite mer av sin vanliga karaktär! Håll till godo!