Den röda tråden

Oj, vilken anstormning till bloggen idag! Roligt! Det mesta kan jag tacka pappas klassiska abborrerecept för! Men ingen har ju lämnat några kommentarer. Jag har någon förhoppning djupt där inne att några som kom förbi idag har något utbyte av bloggen. För att få veta det så måste ni ju lämna en kommentar!

Såhär härligt hade vi det förra året, full fart mot Åland
Nu drar jag ut och seglar några dagar, premiärtur för i år faktiskt. Jag återkommer efter helgen med iakttagelser av både sjölivet och maten till sjöss. Så ni har flera dagar på er att författa era kommentarer, åsikter, tips etc. Och om det är någon som är oroligt för stämningen ombord, med fyra viljestarka personer i en IF så kan ni vara lugna. Vi klarade två veckor förra sommaren! Ha en bra helg!

Både vänner och föräldrar har glatt delat med sig av sina chili-plantor vilka nu äntligen blommar och har lett till att vi pollenerar för fullt! Jag hävdar bestämt att det är mycket viktigt med det bi-lika surr-ljudet! Sambon är lite mer tveksam. Några små gröna chilisar har vi än så länge, men finast hittills är denna på bild ovan, men härliga lila blommor. En “Black Piquin” ska det vara. Spännande! De andra har lite mer otydlig text (vi kan väl säga så att vännens handstil är lite mer svårläst än moderns), så vi får väl smaka oss fram!

Helgen tillbringades i stugan på ön. Ön som är full av smultron, hallon, blåbär och kantareller. Smultron, hallon blåbär och kantareller som jag mer än gärna plockar! Smultronen är nu i frysen och blir något mumsigt till vintern. Tips någon? Hallon och blåbär hamnade i en rulltårta för att fira sambons namnsdag (han inleder så fint fruntimmers veckan). Kantarellerna blev både svampmacka och svampsås till halstrad gös (mycket gott!). Så nu är det ju bara att ge sig ut igen!

Väl hemma var det dags för lite nytt bröd. En fastande och mat-hallucinerande kusin mumlade om bröd med frukt och nötter och det lät ju inte fel. Inget recept denna gång, men tänk skållat mjöl, rostade hasselnötter, aprikoser och russin, i stora portionsbröd. Att jag aldrig lär mig behöver ju inte betyda att ni inte kan. Ha i frukten och nötterna i SLUTET av knådningen så blir det inte aprikosmos i hela degen. Jag talar av egen erfarenhet. Gott bröd, men det kan förbättras.

Och sist men inte minst en liten klapp på min egen axel. En av mina favvo-matbloggare,

Jag är lite FÖR bra på att snåla med den svamp och de bär vi plockar under hösten. Jag är nog rädd att allt ska ta slut redan innan jul och sedan inse att jag VERKLIGEN behövde de där kantarellerna/blåbären/jordgubbarna. Det hela resulterar istället i att jag nu måste rensa frysen på diverse, innan jag kan fylla förråden med säsongens skörd!

Bland annat var det dags att koka sylt på de sista lingonen (inte självplockade, men i alla fall från Hälsinge-skogarna). Det finns ingen som kokar lingonsylt som min käre far. Man måste ha respekt för en man som har en maskin som rensar lingonen! Så därför kommer receptet från honom. Ingredienslistan är mycket kort, och jag tror tricket sitter i förfarandet. Själv har jag redan förvanskat receptet och minskat på sockret. Lingonsylt är dessutom det enda jag aldrig lyckats få att mögla. Den klarar sig med andra ord hur länge som helst i kylen, så gör en stor sats när du ändå är igång!

Lingonsylt á la CH

1 kg lingon (frysta går utmärkt)
375 g socker (jag hade mindre)
1-2 dl vatten

Koka upp lingonen med vattnet och låt koka 15 minuter. Skumma noga under tiden. Tillsätt sockret och låt koka 15 minuter till. Klart!

För att riktigt njuta av lingonen blir det denna vecka tre rätter som är perfekta tillbehör till sylten:
- Tjockpannkaka med blandsvamp och fetaost (här rensades frysen även på svamp)
- Älgfärsbiffar med mesost och potatismos (nu finns det plats för mer älg hemma hos mig *blink*)
- Potatisbullar med kotlettbacon (på överblivet potatismos från älgen)

Inga foton idag, men jag har precis fått hem min nya blixt så snart så kommer det mer av den varan också!

Alla våfflorna är borta, men jordgubbar har vi fortfarande kvar!
Jag har länge jagat efter ultimata våffelreceptet, ett som gör våfflorna fluffiga, frasiga och smakrika, men som ändå inte kräver deciliter efter deciliter av vispgrädde. Ett där man kanske kan byta ut en del av vetemjölet mot något lite näringsrikare utan att allt pajar. Det sista har jag ännu inte testat, men annars så tror jag de här våfflorna är så pass bra att jag kan sluta leta. Receptet fick jag av en vän (och hittas här om man inte litar på min översättning) för länge sedan, men var dum nog att inte testa just då. Desto gladare blev sambon och jag idag när vi testade våfflorna med nyplockade jordgubbar (från Tift Södergårds självplock) och sötad turkisk yoghurt. Som vanligt när vi lagar något såhär gott har jag svårt att få maten att fastna på bild, men ni vet väl hur riktigt härliga våfflor ser ut?

Frasiga våfflor

ca 6 st

Ingredienser:
120 g vetemjöl (ca 2 dl)
0.5 tsk bakpulver
1 krm salt
1 äggula
2 dl mjölk
0.5 dl rapsolja
1 äggvita

Gör såhär:
Rör ihop torrvarorna. Dela på ägget och blanda äggulan med mjölk och rapsolja. Rör ner äggblandningen i mjölet, det gör inget alls om det är klumpigt. Vispa äggvitan till ett fast skum. Vänd försiktigt ner äggvitan i våffelsmeten, men låt några äggvitetoppar vara kvar. Grädda i ditt favoritvåffeljärn och njut med valfritt tillbehör!

Varför ondgöra sig över vädret? Kanelbullar passar ju vid alla tillfällen (dessutom är det trevligare att stöka i köket om det inte är trettio grader ute)! De är dessutom perfekta till fredagsfikat på jobbet! I alla fall om man får fråga mina få tappra kollegorna som ännu inte gått på semester.

Det här är det bästa kanelbulle-recept jag testat, och även om det är lite bökigare än ett vanligt recept så är det värt det! För att variera mig lite så fyllde jag hälften med mandelmassa och rivet äpple, hälften blev klassiskt fyllda med smör-kanel-socker. Har du någon annan spännande fyllning så dela gärna med dig i kommentatorsfältet så lovar jag att testa nästa gång!!

Just det, receptet kommer från Saltå kvarns senaste bok. Det är halverat (på ett ungefär) och det blev ändå nästan lika många bullar som i orginalreceptet. Stora nog att göra en gottegris som mig nöjd blev de ändå!

Väldigt goda Kanelbullar

20-30 bullar

Deg 1:
30 g jäst
3,25 dl mjölk (kylskåpskall)
450 g vetemjöl (special blir bäst)

Lös jästen i mjölken, tillsätt mjölet och blanda ordentligt. Det blir en väldigt kladdig deg. Låt jäsa ca 3 timmar i rumstemperatur (eller ett dygn i kylskåp).

Resten av degen:
85 g smör
0,75 dl råsocker
0,5 tsk stött kardemumma
2 krm vaniljpulver (eller 0,5 msk vaniljsocker)
2 små ägg
300 g vetemjöl (special är att föredra, men man tager vad man haver)
1,5 tsk salt

Blanda den första degen med resten av ingredienserna och knåda ordentligt, gärna i maskin. Jag slängde i saltet på slutet av gammal vana. När degen är spänstig och blank delar man den i två delar och låter vila i kylen i en timme. I boken står det nu: degen ska helst inte jäsa. Jomenvisst! Det är väl ungefär som att säga till ett barn med en godispåse i handen att inte äta något förrän senare? Jag försökte lösa det genom att rulla in degbitarna i plastfolie. Det är nog ett av de bättre sätten, men helt perfekt blev det då inte.

Degen som vägrar följa instruktionerna

Fyllning 1:
75 g smör
1,25 dl råsocker
2 msk kanel
pärlsocker

Fyllning 2:
100 g mandelmassa
1 rivet äpple
kanel
mandelspån

Efter en timme kavlar du ut varje degbit till en rektangel ca 30×40 cm. Bred på den ena av fyllningarna på 2/3 av degen (längs långsidan). När det gäller mandelmassan var det enklast att riva den direkt över degen, ha på äpplet och sedan pudra över kanel. Vik sedan degen på tre: den “tomma” delen över hälften av den fyllda delen, och sedan resterande fyllda del över dubbbelviket. Saltåkvarna har en snygg skiss:

Skär ca 2-3 cm remsor, tvinna dem (och dra ut lite samtidigt) och forma till en snurra. Mandelmassefyllningen gjorde detta moment lite trixigt. Om man vill göra det lättare för sig (eller har anlag att bli lite hysterisk när det blir pilligt och kladdigt) kan man rulla degen och göra “vanliga” bullar.

Lägg på plåt och låt jäsa ca 20 minuter. Pensla sedan med ägg och strö över pärlsocker eller mandelspån. Grädda 7-8 minuter i 250 grader Till kanelbullefärg, låt svalna något och provsmaka sedan med ett glas mjölk!

I morgon kommer sambon hem och vad har jag gjort i veckan? Bakat bröd och….. Just det, så idag var det alltså dags för att:
* Ta bilen till verkstaden (eller, flytta den från en verkstad till en annan)
* Stryka och plocka undan tvätten
* Diska och städa köket
* Handla
Fullt upp alltså!

Hela veckan har jag även haft som projekt att rensa ur kylskåpet och häromkvällen ledde det till denna sallad. Det hade kanske passat bättre en varmare sommarkväll, men vad gör man inte när kylen pockar på uppmärksamhet.

Rommen skapade lite extra sälta och grönmögelröran blev ett superbt tillbehör.

Quinoasallad med kallrökt lax

Ingredienser på en höft: (till en person)
1/2 dl quinoa
1/2 tomat
1/4 paprika
1/2 avokado
några sockerärter
en näve ruccola eller annan “spretsallad”
1 tsk rapsolja
1 tsk löjrom

25 g grönmögelost
1/2 dl lätt cremefraiche

Kallrökt lax

Gör såhär:
Koka quinoan. Hacka samtidigt grönsakerna fint och blanda ihop. Tillsätt romen och oljan och smaka av med peppar och ev lite salt. Blanda i ruccola och quinoa. Mosa grönmögelosten och rör ner i cremefraichen. Servera salladen med strimlad kallrökt lax och grönmögelröran.

Ibland är det nästan lite jobbigt att inte vilja äta köpt bröd längre (här räknar jag inte in sånt som kommer från trevliga bagerier). Det kan vara lite ångestskapande att få in ett brödbak in en stressig vecka, men efter ett tag när jag tröttnat på knäckebröd så får man kavla upp ärmarna och göra sig en deg. Det här brödet var så bra för det ska bara jäsa en gång och det fick det göra medan jag var iväg och tränade lite (hurtigt värre, jag vet!) o sedan så gräddades det medan jag tog en dusch. Mycket praktiskt, och lyxigare än nygräddat bröd till kvällsmackan kan det knappast bli!

Receptet kommer från “Under valnötsträdet” och är bara modifierat litegrann denna gång.

Ingredienser:
20 g jäst
5 dl vatten
1 dl mjölk
2 msk macademiaolja (eller valnöt, eller oliv)
1 msk honung
100 g rågmjöl
650 g vetemjöl
150 g valnötter
10 g salt

rågmjöl och sesamfrön till utbakning

Gör såhär:
Rör ut jästen i vattnet, tillsätt mjölk, olja och honung. Häll i mjölet och kör ca 10 minuter i assistenten på låg hastighet. Blanda sedan i saltet och kör några minuter till, lite snabbare tills det har blivit en smidig deg. Krossa valnötterna lätt och blanda i dem på slutet. Sätt lock på bunken och låt jäsa i ca 2 timmar. Gör något skojigt under tiden. Värm ugnen till en sisådär 275 grader (det är max på min) med en plåt inne. Pudra köksbänken med rågmjöl och sesamfrön. Olja in händerna lätt (annars blir det så kladdigt) och ös upp degen på bänken. Fös/vik ihop degen och forma till ett stort bröd (eller två lite mindre). Lägg brödet försiktigt på ett bakplåtspapper på en kall plåt eller brödspade om du skulle ha en sådan. Snitta lite om du vill det. För över brödet på den varma plåten och grädda ca 10 minuter. Sänk sedan värmen till 200 grader, öppna ugnsluckan efter ytterligare 5 minuter och stick in en termometer i brödet. Baka tills det blivit 96-97 grader, det kan ta 30-40 minuter totalt.

P.S. om man gör det som ett stort bröd blir det väldigt stort och är nästan lite överväldigande för en liten ugn som min!

Jag är inget stort fan av potatissallad, och tröttnar snabbt även på de hemlagade varianterna. Därför har jag börjat experimentera mer och mer med bönsallader av olika slag. Den här blev fantastiskt god, och passar perfekt till en bit grillat kött. Som alltid när det gäller sallad så kan man höfta rejält, vilket jag också gjorde. Ta därför inte mängdangivelserna allt för seriöst.

Sallad på vita bönor

Räcker till 2-4 personer

Ingredienser:
250 g stora vita bönor (en burk)
5-6 soltorkade tomater i olja + lite av oljan
1/2 rödlök
Några blad färsk basilika
75 g sockerärter
100 g färsk spenat
50 g fetaost
salt
peppar

Gör såhär:
Strimla de soltorkade tomaterna, rödlöken och basilikan. Dela sockerärterna i mindre bitar. Blanda de vita bönorna med tomater, lök, basilika och sockerärter samt lite av oljan från tomaterna. Skölj spenaten och låt torka. Fräs den snabbt i lite olja och krydda med salt och peppar. Blanda den varma spenaten med resten av salladen, smula ner fetaosten och smaka ev av med lite extra salt och peppar.

Sommarfrukost när den är som bäst!

Familjens sommarstuga i S:t Anna skärgård är ett smultronställe i dubbel bemärkelse. Inte bara är det en underbar plats för avkoppling, sol och bad. Det vimlar dessutom av smultron. Rekordsent premiärbesökte jag stugan i helgen och passade på att plocka lite smultron som lyste röda precis överallt. Nästan frustrerande många var de! En liter fick jag och sambon ihop på ett nafs, och de är nu i frysen redo att plockas fram när sommaren känns långt borta. Morgonen därpå blev det några deciliter till, tillräckligt för hela familjens frukostfil. Mer sommar än såhär kan det nog inte bli!