Den röda tråden

Den här gången tog jag mig nästan vatten över huvudet när jag skulle till att baka TVÅ olika surdegsbröd från början till slut, under en helt vanlig vardag. Lite så att det fick gå ut över sambon när vissa redskap i köket hade gått och gömt sig (fast han hade FAKTISKT ätit upp lite väl många av kakorna jag bakade häromdagen).

Hursom, den strimma av trötthet och irritation jag hade gick helt över när jag riktigt sent på kvällen äntligen smakade brödet. Det passade mig precis när det gäller saftighet, konsistens och smak. Jag tror att detta kan komma att bli ett klassiskt vardagsbröd här hemma. Ändå höll det på att gå ganska snett…

Det började bra med att jag satte surdegen på morgonen, bra sprutt som det är på den var den bubblig o fin lagom när jag kom hem från jobbet. Inser då att jag “borde” gjort en skållning på morgonen. Struntar i det och slänger i två äpplen istället för att säkerställa saftigheten. Sedan så lägger vågen av när jag är i full färd med att väga upp mjöl. Jag har faktiskt ingen aning om hur mycket vetemjöl det är i degen. Men det måste ha blivit alldeles lagom mycket för det är ett av de saftigaste, mjukaste, lagom grova surdegsbröd jag bakat.

Det andra? Det blev ett nytt försök att få till stora hål, mer om det senare!

Surdegslimpor med äpple och skrädmjöl

Surdegsstart
100 g surdeg (råg)
300 g ljummet vatten
180 g rågmjöl

Blanda allt och låt stå i rumstemperatur 8-12 timmar, det vill säga över natt eller en dag på jobbet om du kan tänka dig att baka ett tag framåt natten.

Stora degen
Surdegen från tidigare
2 rivna äpplen
300 g vatten
2 tsk anis - hel
2 tsk fänkål - hel
200 g rågmjöl
100 g skrädmjöl
ca 200-300 g vetemjöl special (här får du testa dig fram, jag återkommer när jag bakat brödet igen)
50 g mörk sirap
10 g salt

Stöt kryddorna i en mortel. Blanda allt utom saltet och knåda långsamt i maskin ca 15 minuter. Öka hastigheten, tillsätt saltet och knåda ca 3-5 minuter till. Låt degen jäsa i bunken 3-5 timmar, stjälp upp på mjölat bakbord och vik ihop försiktigt några gånger. Dela degen på fyra, vik inop och låt jäsa till dubbel storlek. Det tar ca 1-2 timmar.

Sätt ugnen på 275 grader med en plåt inne och en oöm plåt i botten. Sätt in bröden på den varma plåten (2 i tagen funkar bra hos mig) samtidigt som du lägger en isbit på den undre plåten och sänk värmen till 225 grader. Öppna ugnsluckan efter ca 15 minuter för att vädra och sätt då in en termometer i brödet (om du har). Grädda tills innertemperaturen når 98 grader (ca 30-40 min) och vädra ytterligare två gånger under tiden. Låt svalna på galler om du kan hålla dig. Skär dig annars en skiva och njut med smör!

Har jag äntligen lärt mig att less is more? Att inte slänga i allt jag tycker om på en gång, bara för att jag tror det kan bli ännu godare? Eller är det bara så att “dom där” på andra sidan Atlanten (läs amerikaner) bara är snäppet värre än jag när det gäller att blanda allt gott (onyttigt?) på en och samma gång?! Vem vet. Det enda jag kan säga att jag tog ett recept på från Everything cookies (som namnet antyder innehåller dom ALLT man kan tänka sig) från “Joy of baking” (som jag surrat om tidigare). Sedan så tog jag bort hälften av gojset, halverade resten och ändrade om litegrann. Slutresultatet blev dessa oemotståndliga kakor.

Chocolate chip cookies med pecannötter och veteflingor

20-25 kakor
50 g pecannötter
100 g mörk choklad
100 g smör (rumstempererat)
100 g farinsocker
50 g rårörsocker
2 ägg
150 g vetemjöl
80 g veteflingor
1/2 tsk bakpulver
1 nypa salt
1 knivsudd vaniljpulver (alt 1-2 tsk vaniljsocker)

Gör såhär:
Sätt ugnen på 175 grader och rosta pecannötterna ca 10 minuter. Tag ut dem och höj temperaturen till 200 grader. Hacka nötter och choklad. Vispa ägg och smör tills det blir riktigt pösigt. Tillsätt äggen ett och ett och vispa kraftigt mellan varje. Blanda mjöl, flingor, bakpulver, salt och vanilj i en skål. Vispa sedan ner det snabbt i äggsmeten. Vänd till sist ner chokladen och nötterna utan att röra om allt för mycket. Klicka ut kakor på en plåt och lämna GOTT om mellanrum. Platta ut kakorna något, så de är ca 1 cm tjocka. Grädda i 10-12 minuter, tills de är gyllenbruna i kanterna. Låt vila några minuter på plåten innan de får svalna på galler.

Upptäckte till min stora glädje att alla ingredienser på Joy of baking är översatta till gram och temperaturer till celsius. Roligt lite mer åt det lustiga hållet är att de är väldigt exakta och vill bland annat att jag ska sätta ugnen på 177 grader och ta 113 gram smör…

Allt som oftast lagar jag mat efter recept som jag ändrar lite (en hel del) under resans gång. Okej då, jag använder receptet som en utgångspunkt och sedan så improviserar jag mig framåt. Det är mycket sällan jag improviserar fram en rätt HELT från grunden, speciellt nu när internet har så många recept att erbjuda.

Idag hände dock det ovanliga. Jag improviserade fram en Asiatisk sopp/gryta med lax. Det näst roligaste med att laga såhär är att man får testa och “dutta” sig fram med smakerna tills det blir som man tänkt sig. Det allra roligaste är när det faktiskt blir så gott som man tänkt sig, eller ännu bättre. Som idag.

Lax i kokosmjölk med chili, koriander och lime

4 portioner
2 röda lökar
2 stora morötter
200 g sockerärter/sugarsnaps
1 lime (skal+saft)
2 cm färsk ingefära
2 tsk malen koriander + färsk
2 tsk sambal oelek alt. färsk hackad chili
1-2 tsk socker
1 msk fisksås (ev mer)
500 g laxfilé
1 burk kokosmjölk
ca 2 dl vatten
1 paket äggnudlar

Gör såhär:
Sätt på vatten till nudlarna. Riv skalet av limen, riv ingefäran. Koka upp kokosmjölken med vattnet och tillsätt limeskal och -saft, saften av ingefäran, koriander och sambal oelek/chili. Låt puttra ett tag så att smakerna kommer fram. Under tiden skalar och klyftar du löken samt skalar och strimlar morötterna tunt. Smaka av såsen med fisksås och socker. Tillsätt grönsakerna och låt koka några minuter. Smaka av med mer kryddor om det behövs. Skär laxen i små kuber, salta lätt. Tillsätt laxen och sockerärtorna till grönsakerna, låt koka 2-3 minuter tills laxen är klar. Samtidigt kokar nudlarna, som tar ungefär lika lång tid. Häll av nudlarna och spola dem snabbt med lite vatten. Portionera upp nudlarna i botten på fyra skålar, fyll på med laxsoppan och toppa med lite färsk koriander!

Nu sitter jag och sambon på ett tåg på väg till Bollnäs. Ett perfekt tillfälle för mumsig picnicmat o vin tänkte jag! Så igår fixade jag sallad med grillad kyckling, pärl-couscous och grönmögelost. En liten flaska vin på det o fredagsmyset på resande fot var kirrat. Sen visade det sig att sambon lider av post-vaccineringssjuka och är inte alls sugen på mat eller vin. Men jag smuttar på mitt glas vita o njuter av att det är fredag.

Bilden är tagen där hemma, då jag inte riktigt fått kläm på hur jag får upp mobilbilderna på bloggen ännu. Trevlig helg!

När jag var student (okej doktorand räknas egentligen också som student, men ni fattar) var detta en av mina standardrätter. Den lagades säkert flera gånger i månaden med mycket små variationer, och det kan ju som bekant bli för mycket av det goda. Därför har rätten uteblivit från min repertoar de senaste åren. Men nu var det dags för en grandios återkomst! För gott är det fortfarande.

På grund av borttappade receptböcker under åren så fick jag laga bäst jag kunde ur minnet. Det gick ganska bra och saker föll på sin plats under tiden i köket. En stor förändring gjorde jag däremot medvetet från början. Jag använde panang currypasta istället för den traditionella röda currypastan. Mest för att det är först nu jag upptäckt storheten i panangcurry. Panangcurryn är mycket starkare så vilken man väljer är ju en smaksak!

Kycklinggryta med panangcurry och kokosmjölk

4 rejäla portioner

2-3 kycklingfiléer (ca 400g)
1 gul lök
2 vitlöksklyftor
2 cm färsk ingefära
1-2 matsked panangcurry (eller röd currypasta)
skalet och saften av 1/2 citron (eller lime)
1 nypa socker
1 burk vattenkastanjer
1 burk bambuskott
1 burk minimajs
1 burk kokosmjölk
4-8 dl vatten
1 paket (100g) glasnudlar (ev)
Några blad thai-basilika
olja till stekning
fisksås att smaka av med

Gör såhär:
Skala löken och dela i klyftor, skala och hacka vitlöken och skala och riv ingefäran. Putsa och strimla kycklingfilén. Fräs lök, vitlök och kycklingfilén i olja tillsammans med currypastan. Tillsätt kokosmjölken och vattnet (ta den större mängden om du ska tillsätta nudlarna). Tillsätt ingefära, citron och socker och låt puttra några minuter. Tillsätt sedan alla grönsakerna på burk (dela gärna minimajsen i mindre bitar) och låt puttra några minuter till, tills kycklingen är genomlagad. Smaka av med fisksås och ev lite mer socker. Om man vill ha glasnudlar i läggar man i dem på slutet och låter dem dra några minuter. Annars är det minst lika gott med ris. Servera och lägg några blad thai-basilika på toppen.

Italiensk mat (läs pasta och riktig pizza) har länge tillhört ett av mina favoritkök. Därför är det lite konstigt att jag var tvungen att åka ända till Australien för att upptäcka gnocchin. Och då menar jag inte den där skålformade pastasorten, utan potatisgnocchi. När jag väl provade fick jag liksom gnocchi på hjärnan och har ätit det några gånger till. Jag har däremot inte riktigt haft tid att ge mig in i gnocchi-tillverkningen, utan köpt färdig. Som med allt annat har jag anat att det skulle nog vara snäppet godare att göra själv, och äntligen har jag tagit mig tiden att testa.

Det finns ju en mängd recept därute, men jag gick efter grundreceptet här. För en som bor Italien borde väl veta hur det hela ska göras eller? Ensam i köket som jag var halverade jag receptet, för inte orkade jag rulla gnocchisar i all evighet inte.

Gnocchi - grundrecept

2-3 portioner
500 g mjölig potatis
125 g vetemjöl
0.5 tsk salt

ev ett ägg (det behövde inte jag)

Koka potatisen mjuk med skalet på. Låt svalna något, skala och mosa potatisen. Blanda i mjöl och salt och knåda till en smidig deg. Detta gick mycket smidigare än jag anat. Kanske behöver man justera mjölmängden lite beroende på potatisen.

Rulla ut degen till långa korvar (tjocka som tummar) på mjölad bänk och skär i 2-3 cm långa bitar. Sedan rullade jag dem till avlånga bitar och tryckte till dem med en gaffel för att få ett fint mönster. Jag är helt övertygad om att de smakar precis lika bra i en mer rustik tappning, men om man vill imponera så…

Lägg de färdiga gnocchin på ett mjölat fat eller bricka, täck med handduk om du inte ska koka dem direkt. Koka upp vatten och salta. Koka gnocchin i omgångar ca 2-3 minuter tills de flyter upp till ytan och fiska sedan upp dem med hålslev. Pass på så de inte kokar för länge! Låt rinna av något och servera sedan med ditt favorittillbehör. Några exempel på tillbehör finns i länken ovan samt här och här (å nej då, jag har ingen förkärlek till Paolo Robertos (fastrars) mat!).

Jag serverade den helt enkelt med pesto, soltorkade tomater, oliver samt parmaskinka. Och lite riven parmesan såklart! Men här kan man variera sig i det oändliga egentligen.

Det enda jag funderar över är om man i något steg kan frysa gnocchin och på så sätt göra den en ledig dag och sedan njuta av hemlagad gnocchi även dagar som är lite stressigare? Någon som har några tips??

Uppdatering långt senare
Jag har nu sökt runt lite på det världsomspännande nätet och kommit fram till att det går alldeles utmärkt att frysa gnocchi! Lägg överbliven okokt gnocchi på en mjölad bricka och ställ in in frysen. När de frysit (så att de inte klibbar ihop) kan man lägga ihop dem i en påse. Jag antar att man sen kan koka dem direkt från frysen. Toppen att ta fram för ett snabbt men samtidigt underbar middagstillbehör (eller huvudingrediens med lite pesto).

…och inte vet vad du ska göra, titta hit!

Tidigare i höstas var vi med och delade på ett helt lamm. Alltså, inte ett HELT lamm. Lammet kom prydligt styckat och förpackat i många fina lättlagade bitar. Det mesta i alla fall. Vi fick även ett par lammlägg som vi inte hade en susning om vad vi skulle göra med, men i dessa dagar då man ska ta vara på det mesta på djuren så passade det toppen att lära sig tillaga lägg.

Såhär i efterhand undrar jag varför jag inte gett mig på detta tidigare, för godare gryta får man leta efter! Så god blev den att det sa slurp utan att kameran han fokusera. Men det var i alla fall dofterna och smakerna som var det bästa med grytan, inte utseendet (köttgrytor har ju en förmåga att se lite bruna o tråkiga ut).

Förutom de härliga lammläggen (som inte var så många) skramlade jag även fram lite fläsklägg. Men har man mer lamm att tillgå gör det ju inget alls. Jag hade även lyckats spara buljong från sommarens revbenskok, men man kan ju såklart koka ihop buljong, lite vin, kryddor (rosmarin o timjan är säkra kort) och annat smaskens när det behövs.

Jag stekte helt enkelt läggen runt om i lite smör, lät dem täckas av buljong i en gryta och kokade i ugnen i ca två timmar. Vid det här laget var köttet så mört att det ramlade av benen bara man sa “bu”. Så jag plockade helt sonika ut köttet ur buljongen och delade försiktigt köttbitarna i lite mindre bitar. De fick vila i en skål medan buljongen reducerades och reddes. Sedan hoppade det ner torkade trattkantareller, schalottenlök, lite flytande honung och en klick cremé fraiche. Tillslut fick köttet åka ner i såsen och bli varmt igen.

De många mm-anden och oh-anden som sedan utstöttes berodde nog lika mycket på dofterna, smaken och det supermöra köttet! Så nu vet ni vad ni ska göra om ni kommit över några lammlägg. Om ni inte vill ge dem till mig vill säga, jag tar tacksamt emot dem!

För ett tag sen komponerade jag ihop en avokadohoummus, som blev riktigt populär här hemma. Hur bra saker jag bakar/lagar än blir så har jag väldigt svårt att göra samma sak igen utan att ändra något. Jag har därför länge funderat på att göra en annan hoummusvariant. Denna gången blandade jag i soltorkade tomater och chilipulver i stället, och jag tror tamejtusan den här varianten blev strået vassare!

Sen kan man ju fråga sig hur mycket man kan mixtra med hoummus och fortfarande få kalla det just hoummus…. Jag får undersöka saken!

Hoummus med soltorkade tomater

250 g kikärter
2 msk tahini
1-2 msk citronjuice
1-2 vitlöksklyftor
ca 10 soltorkade tomater i olja
2-4 msk olja (från tomaterna)
chilipulver
salt
peppar

Gör såhär:
Lägg kikärterna, tahini, citronjuice, vitlöken i bitar, hälften av tomaterna och oljan i en mixer (eller skål till stavmixern). Mixa tills allt är en slät smet. Tillsätt lite mer olja/vatten om den är för tjock. Smaka av med chilipulver, salt och peppar. Strimla resterande tomater och blanda i på slutet. Vakta sedan kylskåpet så att ingen smyger sig dit och äter upp allt i ett nafs!

Det känns lite som att mammas recept fått stå tillbaka för pappas här på bloggen. Det är i så fall väldigt orättvist då mamma bidragit minst lika mycket till mitt mat- och bakintresse som pappa. Men nu är det dags för mammas revansch! På den gamla goda tiden, då de flesta citrusfrukter bara såldes under vinterhalvåret, var det just på senhösten/vintern som mamma lagade citrusmarmelad. Nu för tiden kan man få tag på det mesta året runt, men apelsinerna är fortfarande godast på vintern, så det finns anledning att hålla på traditionerna.

Nu när vi traskar in i november tyckte jag därför det passade sig att laga citrusmarmelad efter mammas klassiska recept. Som med det mesta min mamma gör är det ordentligt neddraget på sockret. Sådär så att man ibland tyckte det krullade sig lite väl mycket på tungan när man var mindre. Jag har själv börjat det syrliga på äldre (!) dar, men om du vet av dig att du behöver lite mer sötma i tillvaron, så öka på sockermängden lite! Inget konserveringsmedel har jag i heller, så frysen är en bra förvaringsplats.

Citrusmarmelad på mammas vis

(Halv sats)

2 apelsiner
1 grapefrukt
1/2 citron
250-300 g socker

Gör såhär:
Använd helst ekologisk frukt. Skrubba den annars mycket noga, för här ska hela frukten med i marmeladen! Skär bort topparna på frukten och skär den sedan fint. Hur du gör spelar inte så stor roll, men se till att skalbitarna blir ganska små, resten faller isär i alla fall. Tag bort kärnor och ansa lite av det vita innanför skalet om det är mycket, det blir lätt lite väl beskt annars.

Koka upp allt i en kastrull och låt puttra under lock i ca 30 minuter, tills skalbitarna är mjuka. Rör om då och då. Tillsätt sedan sockret och koka ytterligare 20-30 minuter. Gör marmeladprovet för att se att den är tjock nog. Låt svalna och dela sedan upp i lagom stora portioner. Frys in det som inte går åt den närmaste framtiden.

Dagen har bestått av jobb, storhandling, pyssel i köket (mer om det senare), fixande av middag (det kommer också senare) samt förberedelser till morgondagens bak. Nu har jag verkligen gjort mig förtjänt av att sjunka ner i soffan, slå på TV:n och zappa fram en skräckis. Till detta belönar jag mig med en riktigt god ostbricka och ett glas portvin. Kommer inte längre ihåg alla ostarna, men det är en kitt-ost, en roquefort, en manchegio samt en hård dessertost från Vorarlberg (ett fall av nostalgiköp). Hoppas ni också har en bra allhelgonakväll!