Den röda tråden

Det känns lite som att mammas recept fått stå tillbaka för pappas här på bloggen. Det är i så fall väldigt orättvist då mamma bidragit minst lika mycket till mitt mat- och bakintresse som pappa. Men nu är det dags för mammas revansch! På den gamla goda tiden, då de flesta citrusfrukter bara såldes under vinterhalvåret, var det just på senhösten/vintern som mamma lagade citrusmarmelad. Nu för tiden kan man få tag på det mesta året runt, men apelsinerna är fortfarande godast på vintern, så det finns anledning att hålla på traditionerna.

Nu när vi traskar in i november tyckte jag därför det passade sig att laga citrusmarmelad efter mammas klassiska recept. Som med det mesta min mamma gör är det ordentligt neddraget på sockret. Sådär så att man ibland tyckte det krullade sig lite väl mycket på tungan när man var mindre. Jag har själv börjat det syrliga på äldre (!) dar, men om du vet av dig att du behöver lite mer sötma i tillvaron, så öka på sockermängden lite! Inget konserveringsmedel har jag i heller, så frysen är en bra förvaringsplats.

Citrusmarmelad på mammas vis

(Halv sats)

2 apelsiner
1 grapefrukt
1/2 citron
250-300 g socker

Gör såhär:
Använd helst ekologisk frukt. Skrubba den annars mycket noga, för här ska hela frukten med i marmeladen! Skär bort topparna på frukten och skär den sedan fint. Hur du gör spelar inte så stor roll, men se till att skalbitarna blir ganska små, resten faller isär i alla fall. Tag bort kärnor och ansa lite av det vita innanför skalet om det är mycket, det blir lätt lite väl beskt annars.

Koka upp allt i en kastrull och låt puttra under lock i ca 30 minuter, tills skalbitarna är mjuka. Rör om då och då. Tillsätt sedan sockret och koka ytterligare 20-30 minuter. Gör marmeladprovet för att se att den är tjock nog. Låt svalna och dela sedan upp i lagom stora portioner. Frys in det som inte går åt den närmaste framtiden.

This entry was posted on Saturday, October 31st, 2009 at 21:15 and is filed under Frukt och bär, Safta och Sylta. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.