Den röda tråden

På senare tid har jag försökt att köpa mer ekologiskt kött samt närproducerat kött från djur som får gå ute så mycket som möjligt. Sambon suckar lite ibland när jag jagar runt på affärerna och jag förstår honom. Det är inte alltid lätt att få tag på detta ekologiska kött utan att leta sig fördärvad, bli irriterad över dåligt utbud och bli ruinerad på kuppen!

På grund av allt detta har jag letat runt efter ekologiska kött-producenter i Östergötland, för att kunna köpa kött direkt från bonden. Så glad blev jag då när jag hittade Ullälva gård, bara några mil utanför Östergötland! De föder upp KRAV-märkta djur som efter slakt hängmöras i en vecka, styckas av deras egen styckmästare och sedan levereras hem till dig! Man får då en halv (om man inte vill ha mer då) kalv, som väger ca 55 kg utan ben. För att detta skulle få plats i vår lilla lägenhets-frys delade vi denna halva med ett par kära vänner. En kvart till oss alltså!

Riktigt stora fina stekar blir det!

Köttfärs i massor!

Kvällen har därför ägnats åt att dela upp fransyskor, bogar och entrecote, skivat biff, vägt upp köttfärs och gjort i ordning hamburgare till sommarens grillkvällar (vilket P gjorde med stor precision och entusiasm), samtidigt som jag paketerade och märkte. Sambon snodde åt sig några hekto av de drygt 22 kg färs vi fick, och gjorde en fantastisk köttfärssås. Om det beror på köttet eller sambon låter jag vara osagt, men det lovar gott inför framtida middagar. Nu några timmar senare är frysen fylld och magen mätt och vi har förmodligen kött fram till sommaren och lite mer därtill. Och jag kan fortsätta äta kött med lite bättre samvete!

Nu borde jag hämtat mig från förra helgens matsmässa så pass att jag kan ge ett litet referat. För er som undrar höll den till i Eriksbergshallen på Hisingen i Göteborg.

Sammanfattat i en mening så var det dött lopp mellan glädjen över all inspirerade mat och ångesten över all trängsel som det var. För trångt som tusan var det. Tyvärr så trångt att jag ibland bara struntade i vissa utställare för jag orkade inte brottas med alla andra. Det enda positiva med det var att min plånbok klarade sig lite lindrigare undan.

Annars så var det mycket ost och kött (som mina vegetarian/vegan syskon påpekade), en hel del choklad, olja och röror/chutneys. Variationen var det inget fel på tycker jag, och mycket var såklart fokuserat på västkusten. Det jag gillade mest var att kunna gå runt och jämföra alla olika producenter och skaffa sig en personlig uppfattning om vad man gillade bäst.

Choklad fanns det som sagt en hel del av. Det blev inga praliner för min del, men väl lite mörk choklad!

Hos Alexander the greek fanns det oliver i massor tillsammans med andra inlagda grönsaker och såklart olivolja! Jag fick med mig en burk fetaostfyllda paprikor!

Förutom ovanstående exempel slank det bland annat ner en fin olivolja, fantastiskt surdegsbröd från Alvar och Ivars surdegsbageri och fantastiskt fin bit Salmalax, som sambon sedermera lagade födelsedagsmiddag på. Jag sällar mig helt klart till fan-skaran av denna fina lax!

Inspiration fick jag såklart också med mig och förhoppningsvis rinner det över på bloggen också fram i vår.

Stor presentation på jobbet idag. Då får jag såklart för mig att baka lite till fikat efteråt också. Under ett stort paj-haveri sent igår kväll kändes det ändå rätt så bra att jag satsar på forskningen och inte ger mig på någon karriär som bagare/konditor.

Ikväll blir det tapas på Tapas (Linköpings relativt nyöppnade tapas restaurang med det självförklarande namnet). Jag kan redan nu rekommendera det, då det inte är första gången vi går dit!

Mer lyckade förehavanden i köket kommer sedan under helgen! Ha en bra fredag!

Som ni kanske märkt har det varit ganska trögt här på bloggen i några veckor. Den senaste veckan har jag mest kommit hem till dukat bord och njutit av sambons rätter utan att tänka på att fota eller blogga om saken. Det betyder inte att det inte var värt att blogga om, men vi kommer säkerligen laga mycket av den goda maten igen, och då delar jag med mig.

Helgen blir full av pyssel. I morgon blir det till att hämta älgkött som bland annat ska bli en härlig gryta på lördag, då vi får Indiska gäster på middag. Svenskt så det förslår! Jag har även planerat in ett semmelbak, och eftersom det är en hel del som sökt på semlor de senaste veckorna, så tipsar jag redan nu om mitt recept på semmelbullar. Bröd ska det också bakas, och alla hjärtans dag kanske får firas på något mysigt sätt.

Bild lånad från produktinfo på www.tohi.be
Men för att jag inte bara ska prata om vad kom kommer sen, så passar jag även på att tipsa om en riktigt god choklad från det Belgiska chokladföretaget dolphins ekologiska märkeThoi. Jag har bara testat denna variant ännu, men är redan fast! Mörk choklad med salta rostade mandlar. Chokladigt, krispigt och lite salt. Helt perfekt enligt mig! Att den är rättvisemärkt och kravmärkt gör ju att det känns bra i hjärtat också!

Matinspirationen går lite på sparlåga just nu. Fokuserar mest på att få till goda och relativt enkla middagar på kort tid, och det blir inget nytt till bloggen. Trots det läser jag ju om mat för fulla muggar, som vanligt. Och PÅ mat (eh, förpackningarna mest då) också för den delen. Jag brukar inte ta upp sådana här saker på bloggen, men nu i idétorkans tider kommer jag ändå med en liten upptäckt från mina bakside-läsningar.

Jag hade länge Arlas Smör&Rapsolja hemma. Flytande matfett kändes praktiskt och jag trodde det var bättre ingredienser än andra flytande margarin. Kockarna blandar ju gärna smör och olja när de steker, och jag fick väl för mig att det här var ungefär samma sak. En del smör, en del olja typ. Sen så läste jag innehållsförteckninge, som lyder enligt följande:
Rapsolja (70%)
Skummjölk
Smörolja (8%)
Vegetabiliskt fett
Koksalt
Emulgeringsmedel
Konserveringsmedel
Arom
Surhetsreglerande medel
Färgämne (betakaroten)

Hm… när jag ser kockarna laga mat så är det mer 50/50 av smör och olja. Då får man i sig grädde, salt, mjölksyrakultur och rapsolja. Därför trotsar jag numera latheten och tar både en klick smör ur kylskåpet OCH en skvätt olja från skafferiet. Lite större arbetsinsats, mycket mindre tillsatser!

Många tycker surdegsbak är krångligt. Anledningarna är bland annat att det är många moment och det tar väldigt lång tid. Sen så vet man inte riktigt hur surdegen reagerar från gång till gång. Men, efter att ha bakat med surdeg (och långa jäst-jäsningar också för den delen) i ett par år nu, så tycker jag inte alls det är så krångligt. Visst, man behöver ha lite framförhållning och planera lite, men för övrigt tar det inte mer tid än ett vanligt bak, och den mesta av tiden sköter ju sig degen aldeles själv!

För att illustrera hur jag brukar lägga upp mitt bakande så ger jag er ett litet smakprov på en brödbakar-helg. För det är framförallt på helgen som jag bakar. Teoretiskt sett kan jag säkert sätta fördegen på kvällen, knåda ihop degen på morgonen och sedan ta en eftermiddag att jobba hemma och baka ut bröd. Men det händer inte så ofta. Dessutom är jag ganska morgontrött och börjar jag efter jobbet är risken att jag väntar på att få grädda mina bröd framåt småtimmarna. Då passar helgen bättre! Men, säger kanske ni, vill man inte sova ut på helgen, ta en långpromenad, gå på stan och luncha eller kanske ge sig ut på skridskor/skidor/bada (beroende på årstid)? Jodå, men det funkar också!

På fredags (eller lördags-) kvällen sätter jag en surdegsgrund. Antingen en vete- eller rågsur. Eller bådadera om jag har energi. Kanske lite kross eller hela gryn i blöt? Eller en skållning beroende på morgondagen bröd.

Jag är verkligen ingen morgonmänniska, utan sover i godan ro på morgonen och efter en lång frukost blandar jag fördeg med resten av ingredienserna och kör i assistenten (börjar dagen springa ifrån en kan man här ta en snabb dush medan knådningen pågår).

Sen ska det ju jäsa i 3-5 timmar (mer åt det långa hållet på vintern, då det är lite kallare i köket). Då finns det så massa tid att göra allt det där “andra” man vill hinna med. Ett träningspass, en sväng på stan, en långpromenad eller en fika med vänner. På sommaren jäser allt lite snabbare så då får man inte ta en riktigt lika lång utflykt.

Framåt eftermiddan tittar jag till degen igen, och den mår allt som oftast bra! Då bakar jag ut mina bröd i valfria former och låter jäsa ytterligare 1-2 timmar. En massa tid att pyssla hemma. Kanske planera middag eller varför inte titta på en film/serie??? Sedan så är det bara gräddningen kvar, och vips så har man härligt nybakt surdegsbröd som har mognat lagom till söndagsfrukosten (eller måndagen då om man väljer söndan som bakdag)! När man får in snitsen att planera runt bröden så blir det inte ett så enormt projekt, utan bara något som vävs in i resten av livet. Sen är det ju vissa dagar man experimenterar lite mer och då kan det ju vara bra att stanna hemma under tiden!

Så, sätt igång en surdegsstart, och sedan så är det bara att börja testa!

Först måste jag säga att alla rubriker som innehåller ord som “iskyla” eller “Sverige fryser” gör mig lite trött. Vi har ju helt enkelt fått en riktig vinter för en gång skull!!! Men om man nu ska vara ute och aktivera sig i vintervädret så kan det ju vara på sin plats att tipsa om lite varma (alkoholhaltiga) drycker till din alldeles egna afterski. Varm choklad och varm saft i all ära, men nu är när man blivit vuxen kan det vara roligt med lite extra skjuts i drycken ibland (jag har inte myntat uttrycket, men tagit det till mitt hjärta, helst uttalat med en tysk brytning)!

Här nedan kommer det lite tips, många med inspiration från Österrike. Vet inte om det beror på att de är har ovanligt bra fantasi när det gäller varma alkoholhaltiga drycker, eller att det är landet jag spenderat mest vinter-tid i.

Varianter på varmt vin

Jag tycker fortfarande det funkar med glögg, allra helst vår hemgjorda, som inte är så fruktansvärt söt. Vill man förändra sig lite, men ändå hålla fast vid rödvinsbasen kan man följa de engelska influenserna och göra Mulled Wine, eller de österrikisk/tyska och göra Glüwein.

Fler varianter finns såklart både här och var, bland annat i Lettland, där de kallar det karstvin.

Varm choklad med rom

Den självklara klassikern och favoriten (i alla fall enligt mig) är ju varm choklad med rom, eller lumumba som det även kallas i alperna. Helst ska man använda sig av mörk (Stroh)rom, men ljus fungerar det också. Med riktig hemlagad choklad (inget Oboypulver här inte) och en gräddklick på toppen blir det allra bäst!
Tycker man inte om just rom kan man ju till exempel skvätta i cointreau eller baileys istället.

Jagatee, te med rom

Österrikarna nöjer sig inte med lumumba, utan tycker även man kan servera te med rom (inte lika stor favorit hos mig). Om man ska vara ännu mer speciell kan man testa Jagatee (Jagerte/Jägerte) som bland annat består av speciell inländer-rom, svart te, men ska även innehålla andra ingredienser, så som apelsin och socker. Man kan nog spetsa det mesta varma med rom, varför inte testa varm saft med rom?

Heisse Witwe

Heisse Witwe är helt enkelt varm plommonlikör, som serveras i litet glas, toppad med vispad grädde som pudras med kanel. En klassiker på afterskin i Österrike!. Det finns till och med en plommonlikör som heter just Heisse Witwe, men vilken som går säkerligen bra.

Winter Pimms

Pimm´s är en klassisk ginbaserad sommardryck i England, som då blandas med lemonad och frukt. Det finns även en vintervariant, Pimm´s Winter cup, som rekommenderas att man blandar med äppeljuice och serverar varm. Mycket gott i min mening!

Annars verkar engelsmännen förtjusta i mulled cider, som görs ungefär som Mulled Wine, men med (engelsk) cider istället. Ett recept som verkar trevligt (för jag har själv inte testat ännu) hittar du här.

Nu åker jag snart iväg på en jobbresa till Colorado, men hoppas att jag hinner utforska skidåkningen “over there” och kanske ta del av amerikanernas skidtraditioner, om de nu har några! Det kommer således vara lite tyst här ett tag, men jag återkommer i slutet av januari, förhoppningsvis med mer energi än någonsin.

Eller… i alla fall mina mer ordnade och lyckade recept. De finns numera under fliken “hitta recept” uppe till höger. Där finns mina mer utförligt beskrivna recept samlade i kategorier och kommer såklart uppdateras framöver. Kolla gärna in sidan.

Är det bra? Är det något du saknat? Saknar du något annat? Hör av dig genom att lämna en kommentar på sidan eller nåt! Funderar även på lite fler uppfräshningar, men vi får se hur tiden räcker till framöver.

Det är lite segt på uppdateringsfronten för tillfället. Mest äter vi det goda brödet från helgen (det går som väntat åt med ljusets hastighet, små hål till trots) och slappar i TV-soffan.

Jag har vaccinerat mig och sitter o väntar på den stora tröttheten och huvudvärken som alla pratar om. Kanske kommer den, kanske inte. En ny mobiltelefon är också beställd, så framöver hoppas jag att jag får till fler (läs några alls) spontana mat-inlägg på språng.

En del pyssel är planerat till helgen som vanligt, men tills dess passar jag på att tipsa om en fantastisk sida med amerikanska bak-recept, “Joy of baking”. Sötsaksälskare som jag är sitter jag bara o dreglar över alla recept på muffins, kakor och godis. Har siktat in mig på en chocolate cheesecake som första recept att testa. Eller man kanske en pumpkin pie såhär till halloween? Ja, här kan i alla fall jag hänga ett bra tag!

Inte riktigt så stora hål som jag ville, men skam den som ger sig

När jag började baka surdegsbröd så var den numera mycket kända hobbybageren Martin Johanssons blogg Pain de Martin en stor inspirationskälla. Det är han visserligen fortfarande, men nu för tiden experimenterar jag mer själv och lär mig mycket mer den vägen. Ett av hans fanatiska drag är att han vill ha STORA hål i sina bröd. Jag försökte efterlikna det ett tag, men insåg att jag gärna slängde ner lite för mycket ditt och datt för i mina bröd för att få till det. I kombination med en lite för liten ugn (och lite lite effekt kanske) så har det aldrig gått vägen. Jag släppte idén ganska länge, men åt sedan ett bageribröd som var sådär hårt på utsidan med segt innanmäte fyllt med riktigt stora hål! Jag insåg då att det kanske var värt att ge det en chans igen…

Sent om sider så har jag nu gett mig i kast med att få till de där hålen (och det riktigt aromatiska brödet som finns mellan hålen såklart). Jag satte ju en vete-surdeg tidigare i veckan som förberedelse. Sedan följde jag receptet på “Stureby levain” som finns på Martins blogg och i hans bok. Dessutom ökade jag mina odds att lyckas genom att använda mig av vetemjölsorten “Manitoba Cream” som nu äntligen finns för oss hobbybagare! På grund av det mjölet minskade jag mjölmängden med 50 gram och ökade på vattnet med ungefär detsamma. Helt otroligt vad det mjölet kan hålla vatten!!!

“Mjölets konung” som det står på förpackningen, och jag är beredd att hålla med!

Förutom dessa små knep var jag för en gång skull duktig och spände degen tre gånger under den första jästiden (och sprang inte iväg och uträttade andra ärenden som jag brukar) och satte igång ugnen LÅNGT i förväg. Sedan så gjorde jag tre bröd istället för två. Jag tror att min ugn blir lite trött när man skjutsar in kilo-stora limpor i den. Resultatet: Nja, hålen blev väl inte sådär gigantiska som jag ville. Men brödet blev otroligt gott, och med tanke på vilken sucker sambon är för denna typ av bröd (läs ljusa luftiga) så får jag nog chansen att testa snart igen. “Felet” om man kan säga så berodde nog mest på handhavandet på slutet och den nyckfulla ugnen, men testa du också och ge mig din rapport.

Jag har förresten trott att levain-bröd bara var bröd gjort på vildjäst. Nu har det gått upp för mig att det även innefattar ljusa surdegsbröd. Och kanske surdegsbröd i allmänhet… på franska… Ja ja, jag reder väl ut det där någon gång.

Mycket bröd blev det, tur att inte all smak sitter i hålen!

Bröd på vetesurdeg med riktigt stora hål

Dag 1, kväll:
100 g vetesurdeg
200 g (2dl) ljummet vatten
150 g vetemjöl special
50 g rågmjöl

Blanda allt i en bunke, täck med plast (eller en tallrik) och låt stå lagom varmt över natten. Min deg var riktigt bubblig efter ca 12 timmar.

Dag 2, morgon:
Surdegen från igår
500 g (5 dl) vatten
700 g vetemjöl Manitoba cream (minska vattnet och öka mjölmängden lite om du använder vanligt vetemjöl special)
20 g salt

Blanda allt utom saltet i assistentens degbunke (ska du klara att knåda detta bör du nog minst vara världsmästare i armbrytning eller ha otroligt tålamod) och kör ca 10 minuter på låg hastighet. Här kan du justera mjöl/vattenmängden lite om du tycker det behövs. Öka hastigheten och kör några minuter till tills degen släpper från bunkens kant o börjar bli glansig. Tillsätt saltet och kör ca 3 minuter till på hög hastighet.

Lägg degen i en väl inoljad plastlåda och låt jäsa 4-6 timmar (min jäste ca 5 och det var i längsta laget). Den första 1,5 timmen “spänner” du degen tre gånger genom att dra/vika in kanterna mot mitten. Första gången efter en timme, sedan med en halvtimmes mellanrum. Låt sedan degen vara i fred tills den jäst till dubbel storlek.

Förvärm ugnen i god tid till 275 grader. Sätt in en plåt i mitten och en oöm plåt i botten på ugnen. Häll upp degen på en väl mjölad bänk. Dela i två eller tre delar (beroende på ugnens kapacitet). Vik ihop varje del på mitten. För försiktigt över ett bröd till den varma plåten (jag brukar lägga brödet på en bricka med bakplåtspapper och sedan hasa över brödet på plåten).

Sätt in i ugnen samtidigt som du lägger en eller två isbitar på den undre plåten. Sänk värmen till 250 grader och grädda 15 minuter. Sänk sedan värmen till 200 grader, vädra ugnen genom att öppna ugnsluckan (passa på att sätta i en termometer i brödet) och upprepa detta var 5:e minut tills brödet är klart. Ta ut brödet när det är ca 94 grader i innertemperatur. Det tog ca 25 minuter för mina mindre bröd, räkna med upp till 35 om de är större. Låt svalna på galler.

De kvarvarande bröden fick åka in i kylen tills det var dags att grädda. Annars är det risk att de överjäser och säckar ihop.