Archive for the ‘Sötsaker’ Category
Hälsingeostkaka
Här kommer ett inlägg som jag länge längtat efter att få skriva.
Hälsingeostkaka är inte samma sak som Småländsk ostkaka. Hälsingeostkaka tillagas med fördel av en (äldre) dam bosatt i hälsingeskogarna, på mjölk direkt från bonden. Hälsingeostaka ska vara fast och gnissla lite när man äter den. Någon säger att den ska smaka blyertspenna, men det låter ju inte så gott.
När man som jag är bosatt många mil från Hälsingland får man göra det bästa av saken. Då köper man gammeldags mjölk, trotsar åldersgränserna (för någon dam klassar jag mig inte som ännu), och ger sig i kast med att ysta för fulla muggar. Ge mig några år så ska jag ge de gamla damerna en match. Än så länge så är min ostkaka i alla fall ett helt OK substitut.
När man gör ostkaka så går det åt mycket mjölk. Man brukar räkna en liter per person, och det stämmer nog ganska bra! Det tar lite tid, så det är lika bra att göra ordentligt mycket på en gång! Det finns också många tips, idéer och olika tillvägagångssätt där ute. Är det någon som har något ytterligare tips så säg gärna till!
Hälsingeostkaka
ca 10 portioner
10 liter gammeldags mjölk (helst icke-pastöriserad)
90 g (1,5 dl) vetemjöl
2 msk löpe
Gör såhär:
Värm mjölken till 40 grader (det sägs 37-38, men någon tipsade mig om att man fick det rätta gnisslet om man värmer lite mer). Blanda mjölet med lite av mjölken, tillsätt löpen. Blanda sedan i detta i resten av mjölken och rör FÖRSIKTIGT några minuter. Låt sedan stå tills ostmassa har bildats, ca 1 timme.
Rör lite försiktigt så att ostmassan sjunker till botten, häll sedan av den del av vasslen som går och häll över ostmassan i en silduk. En grovmaskig handduk i durkslag går också bra. Här man man låta vasslen rinna av i några timmar upp till över natten i kylskåp.
Häll/lägg över ostmassan i en form. Antingen en rund sockerkaksform eller en avlång brödform. Tryck till ordentligt så att ostkakan blir kompakt. Häll bort lite mer vassle. Grädda ostkakan i vattenbad 225 grader, minst 1 1/2 timme. Den ska bli fast helt igenom. Du kan hälla av vassle under tiden om det blir mycket. Det blir gärna en svart skorpa på ostkakan. Ta bort den när ca 1/2 timme återstår, höj temperaturen till 250 grader och låt ostkakan bli gyllenbrun igen. Alternativt tar du bara bort skorpan när ostkakan är klar och svalnat. Det går mycket lättare tycker jag. Låt svalna i formen innan du stjälper upp kakan.
Ostkakan går toppen att frysa in. Vid servering skivar man ostkakan, lägger i en form och slår över lite grädde/mjölk och gräddar i ugnen tills den fått lite färg. Sen ska den serveras med grädde och nykokt hallonsylt. Saftsås sägs också vara korrekt, om man nu skulle gilla det. Eller varför inte hjortronsylt? Risken är att den går åt lite väl snabbt och innan man vet ordet av måste man släpa hem tio nya liter mjölk från affären. Speciellt när far får delar av ostkakan i födelsedagspresent! Grattis!
Glöm inte kanelbullens dag!
Om du inte hinner baka dessa idag, så passa åtminstone på att äta en riktigt god kanelbulle. Det är ju trots allt kanelbullens dag!
Fredagsmys
Hemma igen efter kursen, och nu ska det bli ordning på bloggen igen. Börjar helgen med lite fredagsmys och en enligt mig grymt underskattad efterrätt: Marängsviss, -swich, -schwich…
Ja ja, tur att det är lättare att göra den än att säga dess namn! Inga hemgjorda maränger tyvärr, men chokladsåsen är hemkokad i alla fall. Den allra enklaste; blanda lika delar (volym) socker, kakao och vatten. Koka upp och vispa under tiden, låt koka ca 1 minut. Klart!
Trevlig helg på er alla!
Perfekt fredagsaktivitet…
… är att sätta sig i soffan med ett gott portvin och mörk choklad.
Ska man vara helt korrekt är detta inget portvin, utan ett Penfolds Bluestone 10 year old Tawny, importerat av undertecknad från Australien. Men varför vara korrekt? Trevlig helg!
Jakten är över, för den här gången
Jag har länge jagat efter ultimata våffelreceptet, ett som gör våfflorna fluffiga, frasiga och smakrika, men som ändå inte kräver deciliter efter deciliter av vispgrädde. Ett där man kanske kan byta ut en del av vetemjölet mot något lite näringsrikare utan att allt pajar. Det sista har jag ännu inte testat, men annars så tror jag de här våfflorna är så pass bra att jag kan sluta leta. Receptet fick jag av en vän (och hittas här om man inte litar på min översättning) för länge sedan, men var dum nog att inte testa just då. Desto gladare blev sambon och jag idag när vi testade våfflorna med nyplockade jordgubbar (från Tift Södergårds självplock) och sötad turkisk yoghurt. Som vanligt när vi lagar något såhär gott har jag svårt att få maten att fastna på bild, men ni vet väl hur riktigt härliga våfflor ser ut?
Frasiga våfflor
ca 6 st
Ingredienser:
120 g vetemjöl (ca 2 dl)
0.5 tsk bakpulver
1 krm salt
1 äggula
2 dl mjölk
0.5 dl rapsolja
1 äggvita
Gör såhär:
Rör ihop torrvarorna. Dela på ägget och blanda äggulan med mjölk och rapsolja. Rör ner äggblandningen i mjölet, det gör inget alls om det är klumpigt. Vispa äggvitan till ett fast skum. Vänd försiktigt ner äggvitan i våffelsmeten, men låt några äggvitetoppar vara kvar. Grädda i ditt favoritvåffeljärn och njut med valfritt tillbehör!
The king of kanelbullar!
Varför ondgöra sig över vädret? Kanelbullar passar ju vid alla tillfällen (dessutom är det trevligare att stöka i köket om det inte är trettio grader ute)! De är dessutom perfekta till fredagsfikat på jobbet! I alla fall om man får fråga mina få tappra kollegorna som ännu inte gått på semester.
Det här är det bästa kanelbulle-recept jag testat, och även om det är lite bökigare än ett vanligt recept så är det värt det! För att variera mig lite så fyllde jag hälften med mandelmassa och rivet äpple, hälften blev klassiskt fyllda med smör-kanel-socker. Har du någon annan spännande fyllning så dela gärna med dig i kommentatorsfältet så lovar jag att testa nästa gång!!
Just det, receptet kommer från Saltå kvarns senaste bok. Det är halverat (på ett ungefär) och det blev ändå nästan lika många bullar som i orginalreceptet. Stora nog att göra en gottegris som mig nöjd blev de ändå!
Väldigt goda Kanelbullar
20-30 bullar
Deg 1:
30 g jäst
3,25 dl mjölk (kylskåpskall)
450 g vetemjöl (special blir bäst)
Lös jästen i mjölken, tillsätt mjölet och blanda ordentligt. Det blir en väldigt kladdig deg. Låt jäsa ca 3 timmar i rumstemperatur (eller ett dygn i kylskåp).
Resten av degen:
85 g smör
0,75 dl råsocker
0,5 tsk stött kardemumma
2 krm vaniljpulver (eller 0,5 msk vaniljsocker)
2 små ägg
300 g vetemjöl (special är att föredra, men man tager vad man haver)
1,5 tsk salt
Blanda den första degen med resten av ingredienserna och knåda ordentligt, gärna i maskin. Jag slängde i saltet på slutet av gammal vana. När degen är spänstig och blank delar man den i två delar och låter vila i kylen i en timme. I boken står det nu: degen ska helst inte jäsa. Jomenvisst! Det är väl ungefär som att säga till ett barn med en godispåse i handen att inte äta något förrän senare? Jag försökte lösa det genom att rulla in degbitarna i plastfolie. Det är nog ett av de bättre sätten, men helt perfekt blev det då inte.
Fyllning 1:
75 g smör
1,25 dl råsocker
2 msk kanel
pärlsocker
Fyllning 2:
100 g mandelmassa
1 rivet äpple
kanel
mandelspån
Efter en timme kavlar du ut varje degbit till en rektangel ca 30×40 cm. Bred på den ena av fyllningarna på 2/3 av degen (längs långsidan). När det gäller mandelmassan var det enklast att riva den direkt över degen, ha på äpplet och sedan pudra över kanel. Vik sedan degen på tre: den “tomma” delen över hälften av den fyllda delen, och sedan resterande fyllda del över dubbbelviket. Saltåkvarna har en snygg skiss:
Skär ca 2-3 cm remsor, tvinna dem (och dra ut lite samtidigt) och forma till en snurra. Mandelmassefyllningen gjorde detta moment lite trixigt. Om man vill göra det lättare för sig (eller har anlag att bli lite hysterisk när det blir pilligt och kladdigt) kan man rulla degen och göra “vanliga” bullar.
Lägg på plåt och låt jäsa ca 20 minuter. Pensla sedan med ägg och strö över pärlsocker eller mandelspån. Grädda 7-8 minuter i 250 grader Till kanelbullefärg, låt svalna något och provsmaka sedan med ett glas mjölk!
Rabarber och Jordgubbar x2
Jag har suktat efter den svenska rabarbern under min tid i Sydney, och tyckte det var dags att göra slag i saken nu när jag är hemma i mitt eget kök igen. Efter en genomgång av innehållet i frysen hittade jag även några påsar frysta jordgubbar, och de blir ju snart överflödiga när årets gubbar är på gång! Varför inte ta och kombinera de båda, det blir ju en härlig smakkombination mellan sött och syrligt! Sagt och gjort så blev det två olika saker med rabarber- och jordgubbstema.
Rabarber och jordgubbsmarmelad
Här fick rabarberna och jordgubbarna samsas med citron, ingefära och vanilj. Frågan är bara om man får kalla det marmelad med så lite socker? Kanske kompott är ett bättre ord?
Ingredienser:
350 g rabarber
250 g frysta jordgubbar
Skalet av 1 citron, saften av 1/2
2 cm färsk ingefära
2 krm vaniljpulver
150 g socker (eller efter egen smak)
Gör såhär:
Ansa och skiva rabarbern, dela jordgubbarna i mindre bitar, skala ingefäran och hacka den fint, riv citronskalet. Blanda rabarber, jordgubbar, ingefära, och citronskal samt -saft i en kastrull. Jag tillsatte även lite saft från de tinade jordgubbarna, har du inte det så tillsätt 1/2 dl vatten istället. Tillsätt vaniljpulver och låt koka upp (eller låt en vaniljstång koka med). Koka i 15-20 minuter tills frukten blivit mosig. Tillsätt socker och låt koka tills blandningen klarar “marmeladprovet” (häll lite marmelad på ett kylt fat, när det svalnat drar du ett streck genom marmeladen om om det inte flyter igen är det klart). Min fick koka ca 20 minuter till. Man man även använda pektin, men jag tycker det är onödigt. Förvara i frysen om den inte går åt så snabbt (men risken finns!).
Rabarber- och jordgubbspaj
Resterande rabarber och jordgubbar blev en härlig paj med knäck-täcke. Pajen är inspirerad av min gamla blogg-favorit hemliga pappan, som tyvärr slutat blogga.
Den funkar även med andra frukter och bär, men den här varianten blev så otroligt god att jag inte vågar tala om hur mycket jag och sambon satte i oss!
Ingredienser:
3 stjälkar rabarber
250 g frysta jordgubbar
2 msk socker
vanlijpulver
ingefära (torkad)
100 g smör
1 dl socker
1 dl mjöl (drygt)
1.5 dl havregryn (drygt)
2 msk grädde
2 msk mörk sirap
1/2-1 tsk bakpulver
Gör såhär:
Ansa rabarbern och skär i lagom stora bitar. Dela jordgubbarna något och blanda med rabarbern i en form. Blanda sockret med lite vaniljpulver och ingefära och strö över blandningen.
Smält smöret i en kastrull och blanda i de andra ingredienserna. Tillsätt lite mer mjöl om smeten verkar allt för lös. Häll den ganska tröga smeten över frukten/bären och fördela så att den täcker all frukt (det här receptet räcker till en form som är ca 20×30 cm). Grädda i 200 grader tills täcket fått gyllenbrun färg, ca 20-30 minuter. Låt stå och svalna lite så att täcket blir riktigt knäckigt!
Idag serverades pajen med vispgrädde som blandades med lika mycket turkisk yoghurt, och lite florsocker. Annars är vaniljglass en höjdare!
Två säkra vårtecken
Nu är det verkligen vår! Inte nog med att det har varit riktigt varmt och soligt de senaste dagarna, jag har även noterat två säkra vårtecken.
1) Bosses glassbar har öppnat! Bosses är stället dit alla som bor i Linköping (eller har vägarna förbi) går för att ta sig en glass. Det öppnar när solen tittar fram på våren, och har öppet en bit in på hösten. Vädret bestämmer helt enket, och därför är det ett tydligt vårtecken. Bosses gör otroligt god glass i fantastiska smaker, där lakrits (med riktiga bitar krossad turkisk peppar), after eight och citronsorbet finns bland favoriterna. Ett annat stående inslag är den långa kön som ringlar sig ut på gatorna från det lilla krypinet, och jag lovar, det är värt att köa!
2) Doften av grill (med inslag av tändväska). Senare idag så luktade jag mig även till ett annat klassiskt vårtecken, grillning! Det räcker med att solen tittar fram och snön är borta från gräsmattorna så kommer grillarna fram, och grilloset ligger tätt över bostadsområdet. Jag blev riktigt sugen på att plocka fram grillen och några briketter själv. Grillpremiär i veckan någon?!
Söndagsbrunch med våfflor
Hemma igen (efter lite strul med inställda flyg och en extra natt i Bergamo), efter en underbar vecka med fantastisk skidåkning och mycket god mat. En längre rapport från Val Gardena (Dolomiterna) kommer snart, när jag fått del av alla bilder som togs. En sak är säkert, jag vill tillbaka och kan verkligen varmt rekommendera en skidresa dit.
Idag blev det en rejäl sovmorgon, och att vi bytte till sommartid gjorde ju inte saken bättre. Då passade det utmärkt med en våffel-brunch. I min jakt på den perfekta våffelsmeten så gjorde jag en jäst-baserad smet som fick stå över natten. Jag är inte helt övertygad (tyckte den hade lite eftersmak av jäst) men de blev väldigt frasiga. När jag hittat rätt kommer det ett recept. Tillbehören fick däremot topp-betyg. Kesella med lite vaniljpulver och socker, tinade blåbär, mango och lite hemlagad hallonsylt. Det är lite skönt att vara hemma igen.
Våfflor!
Torsdag. Ärtsoppan och Pannkakans dag. Men idag blev jag fruktansvärt sugen på våfflor och insåg att det är mindre än en vecka till våffeldagen. Då jag dessutom är utomlands och inte alls få chansen att äta våfflor. So, here we go!
Jag vill gärna ha riktigt frasiga våfflor. Jag har fått tipset om detta recept, men då det ska stå över dagen/natten så får det bli en annan gång. Återkommer när jag har testat. En massa vispgrädde funkar ju alltid, men det kändes inte helt rätt såhär en torsdagskväll. Hittade några recept med ägg och bakpulver som sade sig vara frasiga. Sen vill jag vara lite nyttig också, så därför slänger jag i lite dinkel-fullkornsmjöl. En salig röra av recept helt enkelt. Som vanligt.
Dinkelvåfflor
Räcker till 4 våfflor
1 ägg
1.25 dl mjölk
0.5 dl dinkelfullkornsmjöl
0.5 dl vetemjöl (eller 1 dl dinkelsikt)
1 tsk bakpulver
1 msk smält smör
en gnutta salt
Gör såhär:
Dela äggula och äggvita. Vispa gulan med mjölken. Blanda mjöl, bakpulver och salt, vispa ner i mjölken. Tillsätt smöret. Vispa äggvitan till ett hårt skum. Vänd ner i smeten. Grädda! Idag fick retro-våffeljärnet komma fram!
Lite självplockade blåbär fick bli en snabb sylt och istället för grädde blev det snabbt avrunnen yoghurt med vaniljpulver och lite honung.
Hur blev de då? Nja, direkt från järnet var de ganska frasiga, men de höll sig inte toppenbra. Däremot var de fasta, smakade mumsigt och mättade gott. Bra vardagsvåfflor helt enkelt. Om om någon undrar så grundade jag med ärtsoppa. Till lunch. Det räknas väl??
Sök i Bloggen
You are currently browsing the archives for the Sötsaker category.