Den röda tråden

Om du inte hinner baka dessa idag, så passa åtminstone på att äta en riktigt god kanelbulle. Det är ju trots allt kanelbullens dag!

När jag var i Stockholm i veckan passade jag på att testa det lilla bageriet/cafét Petite France där en fransk bagare trollar fram både underbara surdegsbröd och härliga bakverk. Svag som jag är för söta, feta bakverk var jag ju tvungen att testa en Pain au chocolate till mitt kaffe. Extra gott då vi här har en sorts bakverk (inkluderat croissanter och wienerbröd) som jag aldrig kommer ha tålamod att baka själv. Sedan så köpte jag även med mig två av deras minibaguetter/portionsbröd som jag senare mumsade på med lufttorkad skinka och kitt-ost som sällskap. De var otroligt goda och inspirerade mig till dessa bröd:

Surdegsfrallor med dinkel och honung

Dag 1 kväll:
100 g surdegsgrund
300 g vatten
175 g rågmjöl
125 g vetemjöl special

Blanda allt i en bunke, täck och låt stå i rumstemperatur över natten.

Dag 2 morgon:
Surdegen från gårdagen
60 g honung
350 g vatten
500 g vetemjöl special
300 g dinkelsikt
1/2 msk anisfrön, stötta
1/2 msk wattleseed, stötta
20 g salt

Stöt kryddorna, blanda allt utom saltet och köra ca 5-7 minuter på låg hastighet, tillsätt saltet och kör några minuter till. Låt jäsa i bunken till dubbel storlek. Ca 3 timmar tog det för mig, det kan ta lite längre beroende på hur pigg surdegen är.

Häll upp degen på ett väl mjölat bakbord. Vik in kanterna med hjälp av en degskrapa så den blir lite mindre kladdig att jobba med, men var försiktigt så du inte trycker ut för mycket luft. Dela degen i lagom stora portionsbröd (jag gjorde 18 ganska stora), vik in kanterna och forma så som du vill ha det. Lägg dem med skarven nedåt på en mjölad handduk (som ligger på en bricka/plåt), täck med en handduk till och låt jäsa ca 1 1/2 timme.

Värm ugnen till 275 grader med en plåt inne. Vänd över bröden på en annan bricka/plåt med bakplåtspapper och skjutsa över på den varma plåten (såhär gör jag som inte har någon brödspade), sätt in i ugnen tillsammans med en isbit på en undre plåt. Grädda ca 10-15 minuter beroende på storlek.

Nog ska man passa på att köpa sig några bröd om man har vägarna förbi bageriet på Kungsholmen, men tills nästa gång jag har chansen så duger dessa mer än väl!

Nästa vecka ska jag tillbringa i huvudstaden och förkovra mig i en kurs på KI. Kommer bo på vandrarhem och äta mycket ute. Därför tar jag tacksamt emot tips på trevliga frukost-caféer samt bra middagsställen (lunchen kommer ätas på campus). Inte så dyrt, men gott såklart! Kommer bo på Kungsholmen så där i närheten är ju inte dumt, i alla fall när det gäller frukosten! Så, lämna gärna en kommentar med ditt favvo-ställe!

… av Saltå Kvarns rostade mandlar! Fantastisk krispiga och härlig smak!

Så just nu sitter jag mest i soffan och knaprar mandlar. Men till helgen är mandlarna med säkerhet slut och då blir det storbak så det står härliga till! Håll ut bara!

Och snart är de slut….

Det blev en vända till till Brunneby musteri denna sommar! Och nu hade de äntligen (även vänner som gjort samma tur har spanat efter chipsen utan framgång) mina chips. Dessa mumsiga rotfruktschips från engelska Tyrrell´s.

Vilken tur att vi köpte de få påsar som fanns kvar, för även sambon har dessa numera som ny favorit. Är det någon som vet fler ställen som har dessa, så tipsa gärna! Nu får jag äntligen semester några dagar, och även bloggen har gjort sig förtjänt av lite vila. Sedan återkommer vi med härligt höstiga maträtter, bröd och andra aktiviteter, som ridning (!!!) till exempel…

Både jag och bloggen har varvat ner till sommartempo nu, och det beror såklart på att jag inte tillbringar lika mycket tid i köket eller framför datorn när solen skiner från en klarblå himmel. Jag får väldigt dålig aptit när det är så här varmt (eller mycket mindre än min vanliga enorma aptit i alla fall) och äter helst något enkelt och kallt. Allt möjligt grillat är ju annars ett så självklart matförslag att man knappt kan nämna det, men då kan jag istället tipsa om ett gott tillbehör till det grillade!

På Kökar, en ö i den södra delen av Åländska skärgården (den stora ön Åland kallas faktiskt för fasta Åland) ligger Peders Aplagård. Där gör dom bland annat den här fantastiska Äppelsalsan (bilden är tagen från hemsidan), som passar perfekt till grillat kött. Den funkar både som den är och utrörd i creme-fraiche eller medelhavsyoghurt. Nu har vi ju inte vägarna förbi Åland jätteofta (även om vi upptäckte salsan under förra sommarens seglarsemester) utan goda vänner upptäckte att den fanns i Brunneby Musteris gårdsbutik, utanför Borensberg. Dit tog vi en tur idag innan stranden och fyndade, förutom salsa, även några av deras goda safter. Till min stora glädje hade även Tyrell´s rotfruktschips som jag upptäckte på Heathrow (av alla platser), och inte trodde jag skulle hitta i Sverige. Tyvärr var varianten med rödbetor, morot och palsternacka slut så det får bli en vända till senare i sommar!

Helt plötsligt blev det två tips i ett, vilket inte är så tokigt med tanke på värmen, eller hur? Lovar inget om mer regelbunda uppdateringar, men förhoppningsvis ska inte inspirationen och fantasin helt smälta bort de kommande veckorna! För varmt ska det ju bli!

Här kommer tredje och sista delen av mina Sydney-tips. Vill ni sedan ha flera så är det bara att slänga in en kommentar, något kan jag säkert tipsa om!

Både the Rocks och Darling Harbour är områden som alla gudieböcker tipsar om, så det är absolut inget nytt, men jag har mig friheten att berätta ändå! Det är ju trots allt min blogg!

The Rocks

The Rocks, som ligger precis väster om Circular Quay, platsen där alla färjor avgår ifrån, och är ett område som bebyggdes väldigt tidigt under koloniseringen av Australien. Det finns fortfarande många historiska byggnader, trånga gränder och allmänt mysiga promenadstråk. Det finns många pubar och caféer, men förutom att bara strosa i området är det två saker jag vill tipsa om:
1) Marknaden i the rocks. På helgerna samlas konst, hantverk, kläder, smycken och andra produkter under stora segedukstak. Det är en ganska liten men mysig marknad, med många originella produkter. På fredagar ska det dessutom finnas en “Farmers Market” med lokalt odlade och producerade varor. Denna har jag tyvärr missat.
2) Pancakes on the Rocks! Denna restaurang finns på flera ställen, men original-restaurangen finns i the Rocks. Vi fick tipset att de hade fantastiska Revbensspjäll till bra priser, och de har de, helt klart! Annars är det en pannkaksrestaurang, och det är MYCKET frestande att bara äta pannkakor till middag. Men med lite sunt förnuft delar man på en pannkaksrätt till efterätt istället.

Darling Harbour

Darling harbour har fått sitt namn efter General Ralph Darling, som var guvernör i New South Wales (delstaten som Sydney ligger i) i början av 1800-talet. Darling Harbour var länge ett industriområde som så många andra började bli väldigt slitet och nedgånget på 80-talet. Då restaurerades Darling Harbour och förvandlades till ett nöjesstråk med restauranger, nattklubbar, shopping och annan underhållning. I år firade Darling Harbour sin 21:a födelsedag (vilket kanske kan jämföras med vår 18-års dag) i ny tappning. Det är mysigt att bara strosa längs hamnen i Darling Harbour, men trevligast är att komma dit på kvällen och äta god mat eller dricka goda drinkar (eller varför inte både och). Har man tur kan man även beskåda fyverkerier i hamnen, och då gärna från bron som går över Darling Harbour. Ett mycket trevligt ställe för en avslappnad middag och goda, prisvärda drinkar är Blackbird Cafe. Det är en restaurang/cafe/bar med mycket (ungt) folk och ganska hög ljudnivå, men bartendrarna kan verkligen sitt jobb och maten är god. Ett annat ställe jag blivit tipsad om är The meat and wine co. De ska vara väldigt bra på stekar och ha en lång vinlista (no shit), värt att testa!

Mina “Darling Harbour by night” bilder har visst gått och gömt sig. Så håll till godo, eller upplev själv vettja!

Huruvida det är någon idé att köpa krav- och rättvisemärkta bananer (problemet verkar vara att odlarnas förhållanden inte är så bra som det påstås) kan diskuteras. Jag vill i alla fall tro att det är ett bättre val, så jag kan fortsätta äta bananer med gott samvete. Det jag däremot stört mig mycket på är att man måste sälja alla rättvisemärkta bananer färdigpaketerade i påsar. Tänk om jag själv vill bestämma hur många bananer jag vill ha, och vilka?! (Att jag tror det beror på att folk tog bort märkningen från dessa dyrare bananer för att de inte var beredda att betala för sig gör mig inte mindre irriterad.)

Här i Australien finns inte rättvisemärkta bananer. Med tanke på att alla baner här är inhemska (Imperial bananas, det ni!) så får man väl tro att plantage-arbeternas arbetsförhållanden är OK. Även om jag hört europeiska backpackers klaga på att bananarbete är tungt. Däremot finns det ekologiska bananer, och här har man löst märknings-problemet väldigt fiffigt! Titta bara:

Alla ekologiska bananer är doppade i färgat vax, vilket gör det lätt för kassapersonalen att ta ut rätt pris, svårt för fuskare att betala för lite och lätt för mig att välja precis vilka bananer jag vill! I like!

Kan man inte införa detta i Sverige också?

I helgen gjorde jag och min kollega H en tur till Watsons bay, som ligger vid den södra spetsen av Sydney Harbours inlopp (även kallad south head). Vi tog bussen dit, som slingrade sig längs Sydneys kustlinje och genom den lyxigaste förorten, Voclouse. En fantastiskt vy över hamnen fick vi gratis när bussen stånkat upp för en av de otaliga backarna.