Den röda tråden

Japp! Nu är det dax för nästa resa, den här gången till Australien. Väskan är packad och i morgon bär det av mot Cairns. Framåt lördag morgon lokal tid ska vi vara framme. Jag och sambon börjar med två veckor semester längs östkusten (Queensland) med massa sol, bad snorkling, segling och annat spännande. Sedan blir det fem veckors jobb för mig i Sydney (jag ska gästforska på Prins of Wales Medical Resarch Insitute). Håller tummarna för att jag då även ska kunna lära mig surfa, även om jag har noll koll på hur det funkar den här tiden på året. Bloggen kommer bli reseblogg ett tag framöver, men jag lovar, jag ska inte tappa den röda tråden!

Förra veckan tillbringades alltså i Val Gardena, som tillhör det större skidsystemet Dolomiterna, i norra Italien. Val Gardena består av tre byar och för att förvirra det hela så har de olika namn beroende på om man talar italienska eller tyska (och ett tredje på det lokala språket ladin, som jag inte riktigt behärskar). Därifrån kan man åka till flera andra områden som ingår i Dolomiti Superski, som Arabba (med Marmolada glaciären), Canassei och Alta Badia. Om man inte är nöjd ingår fler skidorter i liftkortet, dit man kan ta sig med bil (som Cortina), men vi var nöjda.

Nog med turistinfo.

Sju personer blandat folk i en lägenhet där det serverades underbar frukost (av oss), käkades en del chips och kakor, dracks en hel del öl och där det spelades alfapet! När vi inte var i lägenheten (vilket var majoriteten av tiden) så hittades vi antingen:
1) I backen - här kunde det i och för sig vara svårt att hitta oss då vi täckte enorma längder pist, vad sägs om 144 liftar, nästan 48000 höjdmeter och 25 mil pist på sex dagar. Det blir nästan ett Mt Everest om dan om man ska citera en av medresenärerna. Och det ska man ju!!!
2) På en restaurang - ätandes Pizza/Pasta (med lite inslag av österrikiska specialiteter som Spetsle, Schweinshaxe och Leberknödel). Detta gjorde vi både på lunchen (då i backen) och till middag (då framförallt i Wolkenstein/Selva som var byn närmast vår lägenhet bilvägen).

First thing first: Åkningen (jag på min nya fina fantastiska Burton Feelgood bräda, de andra utom bror på skidor) var helt fantastisk. Vi hade helt underbart väder nästan hela tiden, massor av sol och inte allt för varmt (för snöns skull). Den enda man skulle kunna klaga på är mängden snö i offpisten, men vi hade ju istället världens mest välpreparerade pister som höll sig hela dagen. Därav de många höjdmetrarna och milen pist. Att det var sent på säsongen och inga liftköer gjorde inte heller saken sämre.

Det näst viktigaste: Maten. Från mitt förra besök i Italien hade jag höga förväntningar på maten. Jag blev inte besviken den här gången heller. Italienarna kan sin pasta. Och Pizza. Tur att all åkning bäddade för behov av kolhydratladdning (!). Att man dessutom kan få både apfelstrudel och tiramisu till efterrätt (det ryktades även om kaiserschmarrn, men det såg jag aldrig själv) och för det mesta kunde beställa på tyska gjorde ju inte saken sämre för min del, även om italienska är ett mycket finare språk.

Sedan ska vi inte glömma resesällskapet. Ett helt underbart gäng som var jämna åkmässigt (även om jag allt som oftast kom ner sist) och bara var härliga på alla sätt och vis. Det var lika roligt att hänga på afterskin och dansa till “lägger ägg” som att hänga i lägenheten och spela alfapet. Tyvärr är det goda sällskapet det enda jag inte kan garantera om någon annan åker hit. Jag behåller absolut det här gänget för mig själv!

Summa sumarum: Ett mysigt område med god mat och suverän åkning dit man bara vill tillbaka!

P.S Tack alla som jag snattat bilder ifrån!

De senaste dagarna har inte mindre än två resor under våren blivit bokade!

Resa #1: Den årliga skidresan som i år går till Italien! Kan det finnas något bättre än att kombinera härlig utförsåkning, afterski i solen och underbart god mat??? Tror inte det! Detta är i alla fall intrycket jag fick förra (och enda) gången vi testade Italien som skidreseland, närmare bestämt Champoluc. I år går färden till Dolomiterna, med Val Gardena som “hemmaort”. Några i resesällskapet har varit där tidigare, men jag tar ändå gärna emot tips på skidsystem man inte får missa (vi har bil o kan ta oss en bit från Val Gardena), härliga offpistrepor, eller helt enkelt en undangömd lunchrestaurang med den där underbara pastan. Fördelen med att sporta på semestern är ju att man kan äta massa god mat med lika gott samvete!

Resa #2: Jag är även så lyckligt lottad att jag ska få åka till Australien (Sydney närmare bestämt) och under en månad gästforska på ett labb där! Som om inte det räcker så föregås denna månad av två veckors semestrande längs Australiens ostkusten tillsammans med sambon (som sedan lämnar mig när det är dax att jobba). Det var inte lätt att pussla ihop resan med alla som är inblandade, samt att mina åtaganden här hemma inte skulle bli lidande. Nu är i alla fall flygresan bokad och resten tar vi som det kommer. Det är väldigt mycket att se fram emot denna vår!

Härmed utfärdas en varning för att bloggen under en ganska lång tid kommer förvandlas till reseblogg! Ni får hålla till godo med det också!